Årsrapport artjakt samt lite till

Det börjar bli dags att summera fiskeåret 2017. Året har mestadels präglats av artjakt vilket har gått skapligt även om det innebär en viss besvikelse att inte nått 50-strecket i år. Nya arter för 2017 blev:

Oxsimpa
Elritsa
Björkna
Sill
Tejstefisk
Sik
Lake
Röding
Guldfisk
Färna
Karp
Storspigg
Småspigg

2018 kvarstår målet att komma upp i 50 arter och det blir ett gäng riktade satsningar mot några arter är planen.

I övrigt blir det som vanligt mindre fiske så här års och oftare helt händelselösa pass. Inspirationen att skriva är därefter och därmed har det blivit färre inlägg och lär bli så ett tag framöver.

Gott nytt år så hörs vi 2018.

Kort uppdatering

Har inte varit särskilt tätt mellan uppdateringarna det senaste vilket framförallt beror på att antalet pass varit ytterst begränsat. I helgen som var så prövade jag dropshot vid Delsjön och lyckades faktiskt lura upp en liten abborre. Denna metod blir det mer av framöver.

Till helgen är tanken att komma ut på lite fiske. Det står väl egentligen mellan mete eller LRF och valet får nog bero på väder och framförallt vind.

Blåser bort!

Ja när man bor i Göteborg är man van vid blåst, så är det. Planen var att gå ut en liten sväng här på morgonkvisten och flötmeta i älven. Jag gick förbi den tilltänkta meteplatsen igår och förutsättningarna var perfekta i stort sett. Men givetvis blåser det idag ordentligt med byvindar upp till 14 m/s. Det får bli en annan gång.

Jag är av uppfattningen att fiska gör man året runt. Jag behöver det. Men möjligheterna begränsas givetvis så här års av flera skäl. 

Istället ligger jag på kökssoffan, dricker kaffe och drömmer om kommande års fiske och målsättningar. Mer om det kommer i något kommande inlägg.

En sen oktobermorgon vid Nordre älv

I veckan höjdes fiskesuget, i vanlig ordning, enormt inför helgen. Valet föll på feeder-mete vid Nordre älv. Tänkte på en plats som jag har spanat in men som jag aldrig fiskat vid. Vi är nästan inne i november så förväntningarna var inte skyhöga men fiske är fiske. Håller rapporten kort och låter bilderna tala.

Om rekord, reg.-fiskar och PB:n

Om du av någon anledning har missat nyheten om rekordregnbågen så läs om den på följande länk:

http://www.fiskejournalen.se/monterbage-anmald-som-nytt-europarekord/

Det rör sig alltså om en regnbåge som man har gött upp till en rekordvikt för att sedan släppa ut i en pöl där fiskare tävlar om att lyckas lura den. Läs meningen en gång till och fundera vad du tycker. Jag tycker att det är patetiskt och tragiskt. Fångstmannen poserar glatt med vad som rent viktmässigt troligen är ett nytt rekord i vikt på regnbåge. Bör han vara stolt? Avgör det själva. Ni förstår nog vad jag tycker.

Detta exempel är symptomatiskt för mycket av vad sportfiske idag handlar om, att jaga större och tyngre fisk. Personligen tycker jag att rekord-/reg-/PB-hetsen har gått alldeles för långt. Men vad gör man inte för den perfekta bilden att ladda upp på diverse sociala medier? 

Men jag då? Jag använder sociala medier för mitt fiske. Det är korrekt, men jag gläds åt alla mina fångster. Jag laddar gärna upp en bild på en mindre id, mört eller svartmunnad smörbult. Jag tror i ärlighetens namn att jag aldrig har fått en fisk i närheten av reg-vikter. Ett exempel, min största gädda någonsin vägde 6.5 kg, addera samma vikt en gång till så är vi i hamn! 

Därmed inte sagt att det är fel att jag rekord, reg eller PB. Det kan dock vara på sin plats med lite tänkande mellan varven.

Premiär för LRF! (Light Rock Fishing)

För ungefär två veckor sedan knappade jag hem en beställning från Skottland. Jag hade bestämt mig för att pröva Light Rock Fishing. I korthet innebär det ett mycket lätt fiske med små artificiella beten efter mindre fisk och kan utföras vid såväl kusten som andra vatten. För mer ingående texter om metoden hänvisar jag till http://www.fisheco.se/blogg/lrf/. Det finns även en väldigt trevlig Facebook-grupp för den som är intresserad. Sök upp "Light Rock Fishing Sverige".

Jag beställde hem några jigghuvuden i viktklasserna 2-3 gram samt bete i form av isome-maskar. Alltså artificiella maskliknande beten som luktar. Men de stinker inte som en del andra beten utan luktar helt okej.

Premiärpasset förlades till Saltholmen. Så här såg det ut då jag tacklat:

Med facit i hand skulle jag vilja ha haft lite tjockare maskar. De jag beställde var "small". Som synes på bilden var det inte helt lätt att få dem att sitta bra på kroken, i alla fall inte som en traditionell jigg.

Fisket var rätt så trögt men i början hittade jag ett stim med gråsej. Några fick syna bryggan innan de åkte tillbaka igen, kul start. Resten av dagen var segfiskad men en fin dag. Utrustningen jag körde var ett UL-set med en tunn flätlina på rullen. 

Fisket den dagen gick sådär men LRF kommer det bli mer av. Det passar alldeles ypperligt då det finns gott om fisk på västkusten, bara att de som man oftast kommer i kontakt med från land är små.

Nylon vs. Fluorocarbon

Tafsmaterial för fiske efter predatorer som abborre, gös och öring är en omdebatterad fråga. Många gånger används nylonlina eller fluorocarbonlina (FC). Vissa hävdar envist det enas fördel medan andra argumenterar för den andra. Ett vanligt argument till fördel för FC handlar om dess förträffliga stryktålighet i relation till nylon. Jag har själv mestadels använt tafsar av nylon till mitt fiske och aldrig haft anledning att klaga. Jag är av naturen skeptisk till "sanningar" inom fisket och ville därför pröva skillnaden mellan nylon och FC.

OBS! Innan du läser vidare och blir potentiellt kränkt, detta är en jämförelse som är högst ovetenskaplig och gjord för skojs skull. OBS!

Jag bestämde mig därför att testa och jämföra tre linor tillsammans med svärfar. De tre linorna som testats är följande:

Drennan Feeder & Method mono (nylon) 0.26 mm

Abulon Ultra (nylon) 0.30 mm

Berkley Trilene (FC) 0.28 mm

Metoden är tvivelaktig ur ett vetenskapligt syfte på många vis så ta den för vad den är. Jag har hållt i en matkniv (se bild nedan) och svärfar har skrapat linan mot kniven. Vi har givetvis försökt att göra alla tester så lika som möjligt.

Hur gick det då? Jo resultatet presenteras nedan. Det handlar alltså om antal sekunder som respektive lina klarade av att skrapas mot kniven.

Som synes så var det testets tunnaste lina, Drennans nylonlina, som höll längst. Detta är en lina som enligt tillverkaren är extra stark vilket testets resultat talar för stämmer. 

Slutsats: Jag är fortfarande inte övertygad om FC:s förträfflighet som tafsmaterial i jämförelse med nylon. Jag ska dock provfiska Trilene en del framöver tänkte jag. ;)

Mete är livskvalitet

Imorse gick jag till vallgraven för lite mete. Det här året har jag och flötmetet funnit varandra ordentligt. Tidigare har jag mestadels kört bottenmete i olika varianter (inkl. feeder m.m.) men i år har det nog blivit minst lika många metpass med flöte. Det är något speciellt att se aktivitet vid betet genom flötets rörelser. Det hela kan visserligen liknas vid bottenmete med quiver tip men flötet har sina egna charm. Som jag skrev häromdagen var det ett pass utan några förväntningar, skönt så. Tog med en liten termos med kaffe och ställde mig vid vattnet. Började med mask som bete och fick en abborre direkt på nedsläpp. Efter en stund började jag mäska platsen med lantbrödsbitar, mitt favoritbröd till metet. Lantbröd är lätt att krama till små bollar som sitter kvar på kroken. 

Brödet var en succé, aktiviteten ökade direkt. Jag drog upp några mörtar och en id. 

Passet blev hyfsat kort, någon timma drygt. Jag testade en mask till på slutet men aktiviteten avtog. Nära kanten började flötet försiktigt röra på sig. Tyvärr var det en svartmunnad smörbult. Jag har aldrig fått någon inne i vallgraven tidigare men tyvärr finns de här med.

Det var i alla fall oerhört härligt att komma ut på mete igen. Det här är fiskeglädje och livskvalitet.

Mitt fiske och livet som småbarnsförälder

Den senaste månaden har det blivit väldigt lite fiske. En söndagkväll var jag iväg till kusten och körde lite mikromete. Det var en kul och härlig stund likväl som en förbannat frustrerande sådan. Det var gott om fisk inne i den grunda viken där jag drog upp sandstubb, svart smörbult och storspigg. Problemet var att jag hade flera chanser på tångspigg, en art jag saknar, men den satans fisken (bitter?) vägrade att ta den lilla maskagnade kroken. Efter lite snack med art-Hasse fick jag konstatera att jag hade fel bete. Såg även en form av nålfisk men de är ingen idé att försöka på om inte tångspiggen vill ta betet.

Förra helgen skulle jag och brorsan ut på Viskan och fiska gädda. Jag fiskar sällan efter gädda numera. Det har väl blivit en konsekvens dels av att intresset för artfisket växt och dels för att gäddfiske mest numera handlar om rätt prylar. Det är en sanslös prylhets vilket triggas av det stora (inom fiskevärlden) mediala intresset för just gäddfiske och att fronta rätt produkter. Jag skrev tidigare i år om mitt premiärbesök på Sportfiskemässan, ett tydligt exempel på hur gädd-/predatorfisket handlar om rätt produkter. Nåväl, tillbaka till början av stycket och Viskan. Vi var rejält taggade på gäddfiske båda två. Viskan är i mitt tycke en riktigt medioker å vad gäller artrikedom men det finns rätt gott om gädda där. Även stor gädda. Vi hyrde båt så som många gånger förr. Vi gick upp vid 5 för att tanken var att vara på plats på fiskeställena och möta soluppgången, allt för att maximera fisketiden. Fisketid blir det som bekant ont om som småbarnsförälder. Problemet var bara att när vi skulle låsa upp låset till båten så funkade det inte. Vi fattade snart att den mindre begåvade killen på bensinmacken hade gett oss fel nyckel. Det var bara att packa in allt i bagaget igen och åka till sjön där de andra hyrbåtarna ligger. Det var inte vad vi hoppats på men var bara att åka ut och göra det bästa av det. Vi har fiskat flertalet gånger på sjön så det var ingen katastrof även om båda var taggade för Viskan. Väl ute på sjön utgick vi från de vanliga platserna som brukar funka. Efter en stund såg vi en riktigt stor fisk uppe och jaga i ytan. Modet var därför gott. Resultatet blev inte så värst mycket att skryta om, en slips (liten gädda) till brorsan och en abborre på några hekto till mig.

Det blir som sagt sparsamt med fiske för närvarande. Jag orkar inte bry mig om något sista pass innan öringsäsongen avslutas. Planen är snarare att köra ett metepass i vallgraven på söndag. Det ska bli rätt skönt att förutsättningslöst meta i ett närliggande vatten. Jag har absolut inga förväntningar och det är behagligt så.

På spaning del 2 - fiske

10/8 skrev jag om ett centralt beläget vatten som jag gått förbi där jag såg fisk. Idag tog jag mig dit för att röja vilken art det rörde sig om. Såg omgående flera vak. Hade snart i en liten maskbit på #22-krok och det dröjde inte länge innan det nappade........mört. Jag drog upp tre mörtar och kände mig tämligen säker på att det är vad som simmar i vattnet. Vattnet ja, det är Alpdammen i Slottsskogen. Jag hade ingen aning att den heter så förrän jag googlade det nu på morgonen. Det är dammen som ligger intill säldammen.

Med quiver tip vid kusten

Begav mig ut tidigt som bara den imorse. 4.30 ringde alarmet och några minuter senare bryggdes kaffet. Vid 5 satt jag i bilen och packningen låg i bagaget. Jag begav mig norrut. Att köra bil tillhör inte normalt mina favoritsysslor men det finns undantag. Att dra ut och köra då det knappt är någon trafik är härligt. Vid ett rödljus i stan blev jag passerad av en spårvagn. På vagnen satt folk som med största sannolikhet var packade och skulle hem. I bilen satt jag, spänd och förväntansfull. Det är en speciell känsla att sticka ut och köra medan det är mörkt och möta dagsljuset under färden. Som körsällskap lyssnade jag på podcasten "En Fiskares Bekännelser" av Anton Tsvetkov med Christian "Ensamvargens Fiske" Ottosson som gäst. Ett trevligt snack med fokus på mete. Ungefär 20 minuters färdväg från mitt mål mötte jag skogens konung vid vägkanten. Det är alltid lika mäktigt att möta en älg.

Nåväl, för första gången någonsin så tog jag med ett av mina quiver tip-spön till kusten. Att det inte har skett tidigare tror jag beror på ren vana. Mete vid kusten eller sötvatten skiljer sig ofta åt. I havet är det sällan betet får ligga ifred mer än några sekunder, såvida fisken är på plats. Vindarna var emellanåt rätt besvärliga men med lite luckor då och då hade jag god nytta av att se på den känsliga toppen. Det första som hände var att en makrill tog räkbiten då jag kastade i. Den makrillen släppte strax innan den skulle landas men ytterligare en högg senare. Utöver makrill högg torsk, gråsej, vitling och stensnultra. Torsk (små) verkar det finnas gott om på flera ställen. Det är glädjande. Stensnultror finns i stort sett överallt och de är oftast en plåga. Aggressiva på betet och mycket skickliga på att stjäla det också. Målarten för dagen var randig sjökock. Någon sådan blev det inte och ingen annan ny art heller.

Så nära men ändå så långt bort

Gjorde ett försök efter siklöja imorse. Samma plats som alla andra artjägare har tagit den senaste tiden. Jag såg flertalet fiskar men de ville inte ta min maskagnade krok i strl. 26. Klockan tickade och efter en timma var det dags att åka hem och förbereda inför jobbet.

Stort tack till Hans Lindqwist för tips och fiskekort! Om du av någon märklig anledning inte redan har funnit Hans blogg så kika in på den. Finns i min läslista, "Fiskeligan".

Försök efter siklöja/nors

Spenderade helgen i Värmland och tillsammans med svärfar gav jag mig ut på jakt efter siklöja och nors. Vi hade tidigare i somras sett stim med mindre fisk som står nere på djup över 10 meter. Vid det tillfället hade jag inte med mig tackelpärmen med häcklor så något försök på dem blev inte av den gången. Fisken fanns kvar på samma djup i samma område:

Denna gången blev det försök med Fladens mikrohäckla med krokar i storlek 16. Denna häckla har tidigare i samma vatten fungerat mycket bra för abborre. Har tagit abborre vid vertikalfiske från båt men även vid kast från land. Fisken under oss visade däremot inte det minsta intresse för häcklan. Minst sagt frustrerande.

Detta föranledde att jag knöt ihop en egen form av häckla där jag lånade några flugor från svärfar. Längst ned satte jag en nymf (vet inte namnet).

Ovanför den kom ännu en fluga, haröra.

Och ovanför dessa två flugor satte jag en enkelkrok i storlek 20 som jag agnade med en liten maskbit.

Med måttliga förhoppningar om framgång prövades denna nya häckla igår. Precis som jag i ärlighetens namn väntade mig så förändrade detta ingenting. Fisken stod kvar men inte det minsta intresse för någon form av bete. Jag tror att det rör sig om siklöja, eller "vemma" som de kallas i Värmland. Jag vet sedan tidigare att andra artfiskare har stött på patrull vid försök efter denna art. Med andra har det gått rätt så trögt i artfiskandet det senaste. Förra helgen prövade jag ett, för mig, nytt ställe vid Gullmarn. Totalt fick jag då 8 olika arter men ingen som var ny till listan.

Fiske och alkohol

Hör fiske och alkohol ihop? Här kan troligen svaren variera enormt mycket. Mängder med parametrar kan vägas in som när fisket sker, ensam/i sällskap, från land eller båt o.s.v.

Har jag svaret? Nja, delvis, för alla har vi nog vårt egna svar. Jag är ingen total motståndare till kombinationen fiske och alkohol. Det händer definitivt att det slinker ner en öl eller två under fisket. Men ungefär där någonstans går gränsen. Jag älskar öl. Jag är inte särskilt förtjust i varken vin, sprit, whiskey eller annan rusdryck. Men för mig är det en diametral skillnad mellan att avnjuta ett gott öl till fisket kontra att bli riktigt packad. Det senare gör att man givetvis tappar reaktionsförmåga men också i många fall omdöme.

För egen del har min fiskeumgängeskrets smalnat av med åren vilket kort och gott beror på hur en del använder alkohol i samband med fiske. Visst, jag har skrattat gott någon gång då sällskapet varit rejält packat men när det upprepas kan jag inte riktigt tro att det är fisket som lockar mest för dessa personer. Det har alltså resulterat i att jag inte fiskar med dessa personer längre då det ger mig mer att sitta ensam och kontemplera än att höra fylleskrål och ofta hög musik till råga på det.

På spaning

Det har blivit väldigt lite fiske det senaste. Vi har varit bortresta hos vänner och det har varit strul med saker som tyvärr fått ta upp tiden. Häromdagen var vi i alla fall ute på promenad i centrala Göteborg då jag såg fisk i ett vatten jag aldrig hört att någon fiskat i. Min misstanke är att det rör sig om mört men givetvis måste stället prövas framöver. 

Hoppas givetvis att jag kan komma iväg på en ordentlig artsatsning också innan det blir höst....

Art 46...

...blev småspigg. Har försökt på dem en gång tidigare men det funkade inte då med mina dåvarande krokar. Idag återvände jag utrustad med tanago-krokarna från Gamakatsu. Det gick vägen!

Semesterfiske

Kom hem igår från lite mer än två veckors semestervistelse i Dalsland och Värmland. Det har mestadels blivit fiske efter abborre och ål men även i viss mån gädda. Ur artfiskesynpunkt så har inget nytt hänt. Har försökt lite grann på olika platser med mikrohäckla men ekolodet har inte fungerat som önskat så det har mest blivit fiske på chansning. Har även spanat efter simpor på ställen jag trodde skulle kunna leverera. Såg dock bara mängder med gärs och abborre samt lite kräftor. Vid ett kvällspass efter ål hade jag på något som för egen del tveklöst hade varit PB. Dessvärre hann jag bara drilla den en kort stund innan kroken rätade sig. Avråder från Kamasan B900c Crab Hook för detta fiske. Jag hoppas på att sticka ut imorgon och försöka på lite nya arter om vädret är okej. Slänger in lite bilder som följer:

Ålen hade inga problem att räta kroken. Spår på tafsen avslöjar den skyldige.

Närmar mig målsättningen 50!

Artfisket har gått rätt så bra i år. Nu var det inte särskilt länge sedan jag skrev en halvårsrapport men faktum är att flera av arterna som då i skrivande stund inte var klara har avklarats sedan dess. Återblickar än en gång på denna text där avklarade arter är strukna:

God sannolikhet att lyckas

- Elritsa - Jag vet minst två vatten där jag skulle kunna ta den. Bör kunna ske rätt enkelt med en liten mask- eller maggottagnad krok.

- Karp - Dessa finns i ett gäng vatten inom Gula kortet-området. Små exemplar i (vad som verkar) vara stort antal finns i ett specifikt vatten dit jag absolut ska söka mig.

- Guldfisk - Har jag haft på kroken men den lossnade. Därefter ville bara rudor hugga på betet, vare sig det var mask eller bröd.

- Fjärsing - Bör gå att ta relativt enkelt. Jag har en plats att utgå från och med ett räkagnat bottenmete lär det gå vägen.

- Sik - Februariförsöken har inte gett något. Året är dock inte långt gånget och det finns bra chans på sik även senare under året.

- Oxsimpa - En art som inte verkar så vanlig i Göteborg men som bör gå att kunna ta vid fiske norrut eller söderut.

Bedöms svårare att ta

- Asp - Inget vatten i min närhet men med lite tur kanske det finns chans på asp då jag besöker en polare som bor nära vatten som håller denna magnifika cyprinidpredator.

- Färna - Ingen jätteovanlig fisk men förutsätter att jag reser en bit. Får se hur många ordentliga försök som hinns med.

- Röding - Det blir en fjällfisketripp och då kanske jag kan ta en röding. Detta hänger helt enkelt på hur lyckat fisket i fjällen blir.

- Björkna - Har i alla fall två olika positioner som jag tror kan ge önskat resultat. Det hänger väl mest på hur många gånger jag hinner med att testa.

Det finns självklart fler arter som det säkerligen kommer ges chans på under året. Nålfiskarna behöver jag dock förfina min teknik för. Har endast sandstubb av stubbarna så där finns säkert chans att ta ytterligare någon.”

---

Utöver de uppräknade arterna som är strukna så har jag tagit:

Sill

Tejstefisk

Lake

Storspigg

---

Nuvarande antal arter är alltså 45. Endast 5 kvar till målet att ta 50 arter! Några nya målarter som jag tror kan ta mig till 50 är:

Småspigg - Jag har fiskat en gång efter dem men fick till slut ge upp då det inte funkade med 22-krok. Nu har jag både 30-krok samt Tanago att tillgå i min arsenal så det ska nog kunna gå.

Stäm - Har aldrig försökt men vet ett ställe där det ska finnas rätt god chans på dem.

Grässnultra - Uppåt Bohuslän finns de och bör inte vara jättesvåra (eller?).

Fjärsing - Samma som föregående.

Nors - Det här är kanske lite optimistiskt att tro på men jag ska pröva att ta nors på mikrohäckla från båt. Vi åker idag upp till Dalsland för två veckors semester hos svärföräldrarna. Gäller bara att lura svärfar att skifta fokus från abborre till nors. ;)

Bergsimpa - Den ska finnas i Dalslandssjöarna. Så även stensimpan dock så här får det bli lite nattlig spaning med lampan och hoppas att jag hittar rätt simpart om jag finner dem.

---

Har du tips på andra arter som du tror att jag kan ta eller tips gällande målarterna så tar jag tacksamt emot det. Kommentera gärna i sådana fall. Om du inte vill skriva det i kommentarsfältet så hojta till bara så tar vi det via e-post istället. Sketfeske!

En dag då det stämde.

Vissa dagar går inget rätt. Man klantar sig mest och undrar vad man håller på med. Andra dagar går det desto bättre, tack och lov. Idag var en dag av det senare slaget. Klockan ringde 05.00 och strax därpå fick kaffebryggaren göra sitt jobb. Tre koppar svart härligt kaffe till bilresan. Efter en snabb packning så åkte jag till en tjärn som jag fiskade i för några dagar sedan sist. På slutet av det passet bommade jag vad som såg ut att vara karp eller ruda och det satt hårt inne.

Väl på plats så började jag att mäska upp platsen innan spö och tackel gjordes redo. Tjärnen är ett populärt tillhåll för fåglar och fåglar hade jag nära mig en stund senare. Någon typ av fågel med ungar höll på att dyka bara någon meter från mitt flöte. De hittade säkerligen bröd och majs som jag slängt ut. Detta lär inte ge fisken någon chans tänkte jag så det fick bli ett positionsbyte. Jag gick till en mindre och skuggsatt del av tjärnen, mäskade upp med bröd och satte mig. Missade vad jag tror var en mindre mört. En stund senare skulle jag hugga in på första frukostmackan och då dök flötet, lite mer bestämt. Jag satte mothugget och kände lite bättre motstånd än tjärnens mörtar och minisutare brukar bjuda på. Det var äntligen en karp! Karpen hade sugt i sig brödbiten och satt perfekt krokad. Gott med ny art.

Efterson klockan nu bara var 7.30 bestämde jag mig för att åka vidare för en ny artsatsning. Vid ett tidigare fiskepass hade jag sett vad jag misstänkte var storspigg i en pöl på klipporna i anslutning till havet. Den gången hade jag inte rätt grejer med mig men idag var jag utrustad för mikromete. Det skulle visa sig vara betydligt svårare än vad jag trott men efter ett tag kunde jag äntligen kroka en vackert lekfärgad storspiggshane. Två nya arter på en dag känns riktigt gött! Det lönar sig att vara envis och finslipa på detaljer.

En inte oviktig detalj, krokarna.

Det börjar arta sig (i dubbel bemärkelse). Här är min krokarsenal vad gäller fiske efter mindre arter. Från vänster:

- Kamasan B983 #16

- Fladen Pro match barbless #20

- Tiemco TMC 100 #22 (flugkrok)

- Varivas Ultra Midge 2300 #30

- Gamakatsu Ultimate Tanago

 

Äntligen! Ny art avbockad.

Jag och brorsan styrde bilen söderut för mete i en å. Prognosen sade regn på förmiddagen och sedan sol så vi åkte inte väldans tidigt utan ville låta regnet passera. Väl framme så fick vi oss en skur ändå men regnkläder var givetvis nedpackat. Vi slängde ut varsitt bottenmete och hade omgående aktivitet på betet som till en början var räka. Efter en inspektion kunde vi konstatera en agntjuv kort efter utkast. Brorsan slängde åter ut och vrålade att han hade napp direkt på utkast. En grann färna fick syna håven.

 

Jag gratulerade till en fin fisk och ville självklart också ta en eftersom jag inte hade färna på artlistan. Det var bara att dänga ut igen men bortsett från några försiktiga pet så hände inte mycket mer på denna plats. Jag frestade med lite bröd på ytan längs med strömmen men det vara bara småfisk som var framme. Till slut hittade jag lite fisk som ville äta bröd. Jag prövade frilinefiske och fick till slut min färna jag med. Dock inte riktigt av samma fina kaliber som brorsan men en ny art är en ny art.

 

 

Såg även en del mindre fisk som jag ville undersöka vad det var. I med en maskagnad krok i storlek 22. Benlöja visade det sig. Ingen ny art men kul att utöka dagens fångstlista.

 

Guld!

Äntligen satt den! Guldfisken adderad till artlistan. Frilina med bröd gjorde susen trots vindarna.

Första bilden är vanlig bild med iPhone 6S. Bild 2 är från HDR-läge med telefonen.

 

 

Halvårsrapport artjakt: januari - juni 2017

Dags att avhandla artjakten för perioden 20170101 till och med 20170630. Rapporten släpps idag eftersom det inte blir något fiske under dagen. Först tar vi en tillbakablick till vad jag skrev om målarter 19/2 2017. Avklarade arter är strukna:

“I nuläget har jag fångat 33 svenska arter på min lista. Några målarter för 2017 som jag saknar på listan:

God sannolikhet att lyckas

- Elritsa - Jag vet minst två vatten där jag skulle kunna ta den. Bör kunna ske rätt enkelt med en liten mask- eller maggottagnad krok.

- Karp - Dessa finns i ett gäng vatten inom Gula kortet-området. Små exemplar i (vad som verkar) vara stort antal finns i ett specifikt vatten dit jag absolut ska söka mig.

- Guldfisk - Har jag haft på kroken men den lossnade. Därefter ville bara rudor hugga på betet, vare sig det var mask eller bröd.

- Fjärsing - Bör gå att ta relativt enkelt. Jag har en plats att utgå från och med ett räkagnat bottenmete lär det gå vägen.

- Sik - Februariförsöken har inte gett något. Året är dock inte långt gånget och det finns bra chans på sik även senare under året.

- Oxsimpa - En art som inte verkar så vanlig i Göteborg men som bör gå att kunna ta vid fiske norrut eller söderut.

Bedöms svårare att ta

- Asp - Inget vatten i min närhet men med lite tur kanske det finns chans på asp då jag besöker en polare som bor nära vatten som håller denna magnifika cyprinidpredator.

- Färna - Ingen jätteovanlig fisk men förutsätter att jag reser en bit. Får se hur många ordentliga försök som hinns med.

- Röding - Det blir en fjällfisketripp och då kanske jag kan ta en röding. Detta hänger helt enkelt på hur lyckat fisket i fjällen blir.

- Björkna - Har i alla fall två olika positioner som jag tror kan ge önskat resultat. Det hänger väl mest på hur många gånger jag hinner med att testa.

Det finns självklart fler arter som det säkerligen kommer ges chans på under året. Nålfiskarna behöver jag dock förfina min teknik för. Har endast sandstubb av stubbarna så där finns säkert chans att ta ytterligare någon.”

---

Utöver de uppräknade arterna som är strukna så har jag tagit:

Sill

Tejstefisk

Lake

---

Således är jag nu uppe i 41 arter fångade i svenska vatten. Det var skönt att ganska tidigt in på året ta första nya arten i form av oxsimpa. Den var faktiskt en bifångst vid försök på femtömmad skärlånga men gjorde mig väldigt glad. Målsättningen med artfiskandet är att komma upp i 50 arter. Om det blir i år eller senare återstår att se. Jag är hittills mest nöjd med tejstefisken. Det är en oerhört häftig fisk. Extra kul var att jag hittade den på egen hand på ett ställe där jag fiskat många gånger efter öring, näbbgädda och makrill. Det var lagom pirrigt då jag såg dess karaktäristiska fläckar mellan några stenar. Jag trodde dessutom att den skulle vara mycket svårflörtad men den tog ganska omgående på den lilla räkagnade kroken. Det ska också nämnas att det minst sagt är väldigt skönt att ha bockat av laken. Denna art har länge gäckat mig och jag har gjort flertalet försök efter den, samtliga misslyckade. Nu ligger det några fiskemässigt riktigt heta månader framöver som jag ser fram emot. Det hade varit skönt att ganska snart bocka av ytterligare några arter för att 50 ska kännas realistiskt att nå i år.

På jakt efter spigg.

Frugan ville ta en sväng till röda sten/nya varvet idag. Jag packade givetvis med mikrofiskespöt och lite agn med förhoppning att finna någon av spiggarterna. Tyvärr var blåsten stundom stenhård så det var knappt möjligt att se något i vattnet. Borta vid nya varvet såg jag till slut en liten fisk men det kan ha varit vad som helst. Det blev inget fiske. Att åka ut till havet var meningslöst med tanke på blåsten.

Kort Norrlandsrapport - del 3

Sista kvällen gav det bästa fisket. Det var riktigt hett under dagen, 23 grader. Det följdes av åskmuller och sedermera regn. När åskmullret lugnat sig drog vi ut på sjön igen (sökte skydd då det började). Regnet höll i sig en bit in på kvällen och fisket blev riktigt trevligt. Vi fick 5 rödingar var och för min del blev det även en lake till. Denna laken var inte lika mörk som den jag tog dagen innan.

 

 

Kort Norrlandsrapport - del 2

Trögt fiske idag på dagen. Stekande värme och helt vindstilla. På kvällen blev det bättre och art 40 samt 41 säkrades, röding och lake.

 

 

Kort Norrlandsrapport - del 1

Varit tuffa förutsättningar hittills med hårda vindar och vågor på sjön. Blivit både sjö- och forsfiske. Jag har tagit art 39, sik.

 
 

Uteblivet guld

Trampade imorse iväg på cykeln till en damm där jag tidigare tagit ruda men där det också finns guldfisk. Jag hade till och med guldfisk på kroken förra och enda gången jag fiskat här men den släppte. Tänkte att det skulle bli enkelt men icke. Frestade med både majs och mask men hade bara små försiktiga pet sedan simmade de iväg in mot växtligheten. Kanske förbereder de sig för lek? Eller försök till lek i alla fall....

I kanterna hördes plask och där simmade klungor av små fisk av vad som såg ut som ruda och lekte för fullt.

Art #37 och #38

Drog iväg till kusten idag och testade Viking Herring-draget med garn som krok. Tillsammans med det körde jag en Pattegrisen som upphängare. Inte en näbbgädda i sikte men en mini-öring tog upphängaren.

Det var ett segt spinnfiske men framåt kvällen var det dags att ändra målart. Jag tog mig ut mot lite djupare vatten och gjorde i ordning en microhäckla. Senast jag testade så gav det inte något. Strax innan 22 small det dock på en firre relativt nära klippan. Art 37 var ett faktum, sill.

 

Jag var givetvis nöjd med detta. Målarten för kvällen klar. Jag bestämde mig dock för att köra lite snabb spaning på grundare vatten eftersom jag hade packat med lite räkor också. Ganska så omgående såg jag vad jag tror är rötsimpa men bara sekunder senare ser jag något långsmalt med ett mönster som får mig att le, tejstefisk! Riggade snabbt om till litet metetackel och tänkte att det fanns inget att förlora. Till min förvåning så var tejstefisken inte alls särskilt skygg utan visade omgående intresse för den lilla räkbiten. Fisken sög i sig betet, två sekunder senare lyfte jag och där satt den! Art 38, tejstefisk!

 

Att förändra detaljer

Var ute på ett kustpass igår. Det var en fantastiskt fin vårkväll med behagliga vindar. Körde traditionellt spinnfiske fram till skymning och testade sedan med microhäckla i mörkret. Två händelser under passet fick mig att förändra lite detaljer.

Jag hade två näbbgäddeföljare som var och stötte på draget, en Viking Herring, utan att nappa. På samma drag hade jag även ett hugg precis intill klippkanten men fisken krokades aldrig. En stund senare kom ett nytt likadant hugg, den här gången krokad fisk och det visade sig vara torsk. Glädjande nog verkar torsken successivt återhämta sig på västkusten. Hur som haver så var denna torsk på tok för liten för att ta upp och i stort sett all fisk jag får återutsätts. Dessa två händelser föranledde lite förändringar idag. Vid spinnfiske från kusten har jag fastnat för att använda Viking Herring. Draget säljs normalt med trekrok och endast en fjäderring.

Jag satte på ytterligare en fjäderring på två av dragen och bytte ut trekroken till en enkelkrok i storlek 2/0. På ytterligare ett drag knöt jag på garn för att testa om det funkar för näbbgädda.

Återstår att se hur detta fungerar men det är intressant att pröva sig fram och dra sina egna slutsatser.

Art #36

Igår eftermiddag kom en förfrågan från Daniel som undrade om jag var sugen på att hänga med honom och en polare för att försöka ta björkna, en art vi saknar. JA!

I förmiddags begav vi oss iväg. Först en sväng in i butik för att köpa fiskekort. Synd att inte det går att lösa via mobilen överallt men bara att åka och fixa. På vägen till ån för dagen regnade det lite smått men inget  som störde nämnvärt. Väl på plats var det till en början uppehåll men sedan regnade det konstant. Tyvärr är väder-apparna inte fullt pålitliga men regnställ var nedpackat så det var bara att dra på sig.

Jag började med att fylla min feederkorg med mäsket som bestod av krillkung, lite tillsatt ströbröd och majs. Kroken agnades även den med majs. Det dröjde inte länge innan quiver-tipen började röra på sig och snart hade jag fisk krokad. Roligt nog visade det sig vara en liten björkna, målet uppnått! Art 36 säkrad.

 

Det fortsatte att nappa och gemensamt var att fisken tog nära botten. Dennis flötmetade initialt och Daniel som kör fluga fick prova sig fram för att komma nära botten. Alla fick björknor och jag fick även en rätt fin mört. All fisk för min del tagen på majs.

 

 

Eftersom alla hade fått vad vi ville så åkte vi till en annan del av ån för att försöka på färna. Jag och Dennis gick bet medan Daniel tog en fin färna på fluga. Jag (miss)lyckades däremot ta årets första gädda, på bottenmetad mask. Jag blev minst sagt förvånad då det inte ens gav utslag på quiver-tipen men jag tyckte att det varit lugnt ett tag så ville kolla betet. Gäddan hade svalt kroken djupt men jag lyckades lossa den och den simmade piggt vidare.