Så här års brukar fiskepassen inte vara täta av den enkla anledningen att vi sällan har vintrar med kontinuerliga minusgrader. I år har temperaturen legat på minus i flera veckor vilket gjort att i stort sett varenda sjö har säker is. Jag är ingen isfiskeentusiast som ”normala” år åker flera mil för isfiske och därav har jag i princip inga grejer för det. Men i år kom äntligen det pimpelspö jag köpte för flera år sedan till annan nytta än mikroartfiske.
Det allra första passet var väldigt kort vilket helt enkelt beror på att den gamla isborr vi lånade var kalasusel. Det kändes lika effektivt som att gräva med smörkniv i isen. Och när isen är runt 30 cm tjock är det hyfsat trist att borra under de premisserna. Det andra passet passade vi på att nyttja begagnade hål och jag drog upp årets första fisk, en abborre. Lyckan var stor! Passet blev inte så långt på grund av tidigare nämnda borr.
Fiskesuget blev sedan för stort så en ny isborr inhandlades. Testade ett mindre tjärn där jag bara har metat en gång tidigare. Efter många borrade hål och successiv riktning mot grundare vatten kom det passets enda abborre upp, en hyfsad fisk på 28 cm.
Idag körde vi ännu ett pass ute på den större sjön. Det första stället som testades var dött. När vi bytte till nästa ställe hittade vi fisken och sex abborrar kom upp. Dessvärre bara smått men gött att få känna fisk. Eventuellt hinns ytterligare ett pass med på lördag men med plusgrader framöver blir det nog i så fall årets sista isfiskepass.
