Barnfiske – räddade av guld

Idag, fredag 31/7, var det bestämt att jag skulle ta med min äldsta son och gudson (ett år yngre än nämnd son) på fiske. Målet var att ta oss till Lysekil för lite artfiske, och till Lysekil åkte vi. Temperaturen var riktigt behaglig på ca. 20-21 grader (varmare slipper jag gärna) men vindarna var dessvärre inte optimala. Vi begav oss till södra hamnen och möttes av en trevlig hamnvärd som informerade om att det numera är totalt fiskeförbud i hamnen. Vederbörande bemötte oss mycket trevligt, men sade att det är en åtgärd som kommunen beslutat p.g.a. misskötsel hos allt för många. Trist med idioter. Vi fick ändå lov att fiska från en brygga i utkanten av hamnen, och testade. Det var rätt så svåra förhållanden och särskilt för ovana fiskare som barnen. Jag drog upp lite ströfisk på bottenmete men det var klurigt för barnen och tyvärr gav makrillmetet ingenting. Till sist fick barnen kasta ut varsitt passivt bottenmete medan lunchen förtärdes. Det gav i alla fall varsin minivitling, vilket var någon slags tröst. Jag hade egentligen tänkt att vi skulle bege oss till en annan plats vid havet, men insåg att det var klokt att tänka om. Jag valde att testa ett osäkert kort, en destination jag själv aldrig besökt, men fått tips om. Det handlade om en damm där skulle finnas guldfisk. Framförallt var min tanke att vi skulle slippa vinden, med vettig chans på fisk.

Vi begav oss vidare och Google Maps guidade oss. Väl framme visade det sig vara två dammar och tur var väl det. Den första dammen var rätt svåråtkomlig medan den andra var smidig att fiska i. Vi satte igång att fiska och såg rätt så snabbt fisk, gött. Det dröjde inte heller länge innan fisken började peta på betet i form av bröd. Efter en rolig stund hade vi alla dragit upp ett gäng guldfiskar, och fisket var riktigt roligt. Tack gode för att jag tog med toppknutet metspö. Som alltid så går tiden sanslöst snabbt när man har kul, och rätt vad det var så var det dags att åka hem. Vi kunde i alla fall åka hem en positiv känsla och båda grabbarna hade säkrat två nya arter var.

Misslyckad artsatsning, lyckat barnfiske och krokfunderingar

Det är semester och som vanligt hinner jag fiska betydligt mindre än vad jag hade velat. Förra veckan avklarades en ny satsning efter asp i Vänern. Vi fiskade tappert på i ganska exakt 12 timmar. Facit blev sex gäddor och omkring 25 abborrar, några av hyfsad vikt, men aspen lyste med sin frånvaro. Trist, för det lär ånyo dröja innan en satsning kan göras. Efter lite snack med en lokalbo gavs i alla fall några nya uppslag för idéer vad gäller att kunna få en asp, men det trista är att det sannolikt dröjer innan tillfälle ges. Jag återkommer senare i inlägget kring lite tankar vad gäller krokar (och wobblers).

Vänerabborre

Ett lyckat fiske med barnen avklarades häromdagen. De fick följa med ut en sväng med båten och köra lite trolling och det blev lyckat i det avseendet att både den yngsta fick sitt livs första fisk, och den äldsta fick både abborre och en gädda på omkring 3 kilo. Den senare innebar lite drillning och utmaning, vilket var uppskattat. Barnen var nöjda, och således även deras far.

Livets första fisk, en abborre tagen på wobbler. Jag höll i spöt och han fick veva.

Drillning av gädda som innebar spänning och utmaning.

Slutligen en fundering. Under nämnda Vänernpass fiskades nästan uteslutande med wobblers (trolling och spinnfiske). Det innebar en hel del stygga krokningar av fisken, som skulle återutsättas. Bl.a. fick jag prova en (ett?) s.k. crankbait (jag har svårt för dessa termer) av märket Megabass. Den gav bra resultat på abborre, och jag beslutade mig för att beställa två egna. Så här ser den ut:

Jag har testat att ta bort den främre trekroken, och det i sig påverkar inte gången, men jag funderar på att byta till enkelkrokar. Jag vet att min trogne läsare (och det är ömsesidigt vad gäller läsningen) Herman har avhandlat ämnet flera gånger i sin blogg. Jag får ta och djupdyka i denna läsning, men kom över denna idé (se nedan) om referensmått, vad tycks om det som utgångspunkt? Jag tror jag behöver besöka en fysisk butik för att kunna titta på saken närmre, känns svårt att beställa krok på nätet.

En mycket kort Gran Canaria-rapport

Goddag. Vi befinner oss på Gran Canaria, mer specifikt Bahia Feliz, och gillar man fiske är det ingen vidare destination. Kustlinjen, så långt jag kan se, består av stenstrand. Igår åkte dock jag och min äldsta son till Puerto de Mogan för att åka en ubåt och då passade vi på att fiska. Äntligen en hamn! Otroligt siktdjup och mängder med fisk, men det vi hann känna på var påfågelgylta (båda fick denna art) samt en blåsfisk vilket min son fick. Vi såg stora mängder multe men de skyggade så fort något kom i närheten. Några bilder från resans enda fiskepass kommer nedan. Tyvärr innebär alla vettiga chartrade turer trolling, s.k. "big game" och det är pisstråkigt, så jag avstår det. Ölutbudet är för övrigt makalöst dåligt här också.

Två usla pass

Sedan senaste inlägget har jag "hunnit" med två fiskepass. Jag skriver "hunnit" därför att båda passen har förlagts under arbetstid, tur att man har förtroendearbetstid. Det första passet förlades till Nossan, med små förhoppningar om chans på någon ny art. Det var en snudd på outhärdlig värme (bara jag som blir mer känslig med åren?) och fisket var riktigt trögt. Sällskapet var dock trevligt och med bra sällskap bygger man alltid upp en slags spänning och förhoppning inför passet. Vi testade oss fram med bottenmete initialt, flötmete och även spinnfiske(!), men inget gav någon större effekt. Några ströfångster blev allt som dagen resulterade i. Dock ett väldigt fint ställe som Simon hade upptäckt.

Igår morse unnade jag mig en tripp ut till skärgården. Jag brukar försöka förlägga ett pass där vid denna tiden på året. Näbbgäddan brukar vara redo att leka och ibland kan även makrillen vara på plats så här års. Trots en lovande prognos blåste det lite mer än väntat igår, och jag fick avstå min favoritplats p.g.a. vindar och vågor. Fisket var trögt som bara den, inte en kontakt med vare sig näbbgädda eller makrill. En skärsnultra kom upp då jag metade närmre klippan, men det var allt.

Hamnmete

Kristi himmelfärdshelgen spenderades i Skåne. Jag packade med mig fiskeprylar och hade som mål att testa en plats där jag för några år sedan sett rätt grov id. Vid tidigare nämnda besök var vi där med familj och förtärde glass och det kliade enormt att se två rätt stadiga idar cirkulera på platsen.

Den här gången åkte jag och min vän dit på morgonen. Vädret var bra men vindarna skulle öka under dagen. Två kaffetermosar var laddade och morgonkylan sådär behaglig som den är så här års. Vattennivån var rätt så låg så den tilltänkta fiskeplatsen fick uteslutas och en hamnbassäng bredvid fick bli utgångspositionen. Jag skickade ut min räkagnade krok och lugnet infann sig. Efter ungefär 15 minuters fiske dyker flötet hastigt, upp igen och dyker sedan. Jag var tämligen övertygad om att näbbgäddan var framme, spände upp linan och kände fisk. På väg upp ser jag att det inte är någon näbbgädda och tänkte att det var en större sill. Det var det inte heller, utan en torsk. Torsken åkte snabbt tillbaka och med gott mod fortsatte passet. Dessvärre genererade det inte några fler fiskkontakter, och vinden tilltog allt mer. Inte ens på morgonkvisten är man fredad från nyfikna förbipasserande: "Vad fiskar du efter?", "Får man någon öring här?" o.s.v.

Vi nöjde oss efter drygt två timmar. En fiskkontakt var allt som bjöds på. Kaffet satt som alltid fint, och att få vara barnfri en stund i en gods väns umgänge är inte dumt.

Metepremiär avklarad

Förrförra helgen avklarades årets metepremiär och i sedvanlig ordning genomfördes den i en väl vald å. För undertecknad blev det inget annat än mängder av mört och björkna, medan min ena kusin onekligen drog det längsta strået med en stadig guldklimp i form av sarv (ovägd) och en id som pressade över kilot. Det nappade på bra, sällskapet var trevligt och maten god. Första dagen (då vi egentligen inte skulle ha fiskat) var tillvaron njutbar, medan dag två var mindre njutbar. Det regnade oavbrutet och efter 5-6 timmars regn, vilket till slut letar sig in här och där, så var det oerhört skönt att få värma sig under bilresan hem. En fin tradition avklarades således även i år. Det dröjer nog ytterligare någon/några veckor innan jag drar igång metet på hemmaplan, men har en plan för Kristi himmelsfärd som jag hoppas hinna verkställa.

Årets första fiskepass

Ja, då har fiskedebuten avklarats för året. Med anledning av påsklov så befinner vi oss i Värmland och det blev en båttur i torsdags morse. Dagen inleddes med minus tre grader, men vindstilla och full fart på fåglarnas kvitter (samt hackspetten). Med andra ord en fantastisk vårmorgon. Två kaffetermosar var också laddade så förutsättningarna var riktigt fina.

Jag körde på med en mask på gika rig vilket enligt min mening är oerhört mycket trevligare än dropshot. Fisket var trögt som bara den, utan några kontakter första timmen. Någon gång inpå andra timmen kände jag en mycket försiktig kontakt och lyckades kroka dagens enda fisk, en abborre på gissningsvis 1-2 hekto. Resterande pass var utan några kontakter, men solen värmde stundtals riktigt gott.

Vid liv!

Goddagens. Det har varit oerhört knapert på fiskefronten under flera månader, därav stiltjen här. Nu börjar det så sakteliga närma sig årets första planerade fiskepass, men förhoppningsvis blir det någon tur redan innan det.

Till något helt annat, vi har precis bokat en sådan där svindyr all inclusive-familjeresa till Kanarieöarna i juni. Givetvis ska jag fiska då, så just nu håller jag på att spana efter ett lämpligt resespö. Jag har inte riktigt förtroende för teleskopspön, även om det säkert finns bra sådana idag, och därav är det ett delat spö det sannolikt blir. Några tips vad gäller spö eller fiske på Kanarieöarna? Eftersom det är en familjeresa så är det inte möjligt med några heldagsutflykter, utan kortare turer är planen.