Statistik för 2020

Året 2020 har varit skapligt präglat av en viss pandemi så jag nöjer mig med att konstatera det här och sedan lämna det därhän. Nedan följer statistik för fisket 2020:

Antal pass: 58
 
Antal bompass: 10 (17,24%)
 
Antal fiskar: 342
 
Antal arter: 24
 
Antal nya arter: 2

Vanligaste fångst: abborre 107 st. (31,29%)

Reflektioner: 

Sedan septembers fantastiska abborrfiske har jag inte fiskat en enda gång. Därför förvånar det mig otroligt mycket att jag i år har avverkat fler pass än 2019. Sannolikt kan det också vara en följd av att jag det här året börjat med så kallat VAB-fiske där sonen helt enkelt har fått följa med ut på en tur då jag har behövt VAB:a. Givetvis har han varit med på några pass även om vi inte varit hemma för VAB men det har onekligen varit skönt att göra något kul under de, ofta väldigt långa, dagarna. Abborre fortsätter att vara den dominerande fångsten och det förvånar inte då vi blir allt bättre på att lura dem, jag och svärfar. Artfisket har inte varit särskilt påtagligt i år och det är en följd av att jag bestämde mig för att fiska mer avslappnat och bara försöka njuta av fisket istället för att hela tiden jaga nytt. Allt talar för att det blir likadant 2021 även om jag givetvis kommer se till att komma iväg på några artsatsningar.

---------------------------------------------------------------------------------------


Nedan följer statistik från de föregående år sedan jag började föra sådan.

2016

Antal pass: 64

Antal bompass: 29 (45.31%)

Antal fiskar: 123

Antal arter: 29 svenska, 33 totalt

Antal nya arter: 17 svenska, 21 totalt

Vanligaste fångst: makrill 19 st. (15.45%)


2017

Antal pass: 81

Antal bompass: 33 (40,74%)

Antal fiskar: 162

Antal arter: 34 svenska

Antal nya arter: 13

Vanligaste fångst: mört 29 st. (17.90%)


2018

Antal pass: 65

Antal bompass: 19 (29,23%)

Antal fiskar: 392

Antal arter: 35 svenska

Antal nya arter: 7

Vanligaste fångst: svart smörbult 113 st. (28,83%)

 
2019

Antal pass: 55

Antal bompass: 20 (36,36%)

Antal fiskar: 388

Antal arter: 26

Antal nya arter: 3

Vanligaste fångst: abborre 80 st. (20,62%)

Nytt mängdrekord

Spenderade söndag morgon och förmiddag ute på sjön med svärfar. Morgontimmarna bjöd på fantastiskt abborrfiske där det under perioder högg i varje kast. Totalt fick vi 64 abborrar vilket är nytt mängdrekord, det förra låg på 60 styck. Inga jättar men kul ändå. Det blev uppenbart att abborren frossade i sig siklöja och flera gånger jagade de upp betesfisk i ytan.

Kort metetur med barn

Har VAB:at större delen av veckan som gått vilket varit skapligt tärande. Idag åkte vi till ett vatten för lite mete och jag hoppades, mest för skojs skull, att få en sarv så den kan läggas till på årets lista. Det gick bra. Det började med en mört upp men sedan kom en sarv upp. Det var inget optimalt väder för mete med lätt flöte då vindarna blåste på ordentligt. Dock gött att få fiska lite.

Semester i Ramsvik

 Spenderade större delen av vecka 33 i Ramsvik, Bohuslän, tillsammans med familjen och några vänner med familj. Det kan ju låta som en fiskesemester av rang men i vanlig ordning när det är familjen man reser med så blir det mindre fiske än önskat. Vi var några som en dag hyrde båt några timmar och fiskade. Tyvärr var det bara att fisket var katastrofalt. Överallt var det småvitling, vare sig man fiskade grunt eller på 17 meter. Vi fiskade av klippväggar vilka ser ut som optimala platser för gylta men här fanns bara vitling, enstaka stensnultra och svart smörbult. Det förekom en hel del köttfiskare vid campingens brygga (flera som man lärde känna igen) och där drogs en del makrill men bara smått såvitt jag kunde se. De flesta av dem metade och terroriserades också av småvitling som tog staggen de metade med. Den roligaste fångsten vistelsen bjöd på var då en oerhört vacker skärsnultra glupskt knep betet före vitling och stensnultror då jag metade från bryggan en kort stund.

På grund av full fart på dagarna och att jag är så förbannat kvällstrött orkade jag bara hålla mig vaken och lysa en kväll. Förberedd med tångräkor och pungräkor hade jag hoppats att hitta någon kul ny art. Dessvärre såg jag bara enorma mängder krabbor, räkor och ströfiskar som sannolikt var torsk eller vitling. Glädjeämnet för kvällen var de stora mängder ål jag fick se. Det var väldigt gott om ål och några av dem skyggade varken för lampan eller när jag vadade nära dem. Otroligt häftiga fiskar! Tyvärr blir inte bilder så värst bra i vattnet men det var en fin upplevelse att få se så många ålar.

Fisket kan dessvärre inte sägas ha varit någon höjdare som sagt. Några dagar innan denna resa avverkades även ett pass på Marstrand. Fick inget skoj förutom en berggylta som åtminstone pressade lite på den lätta utrustningen.

Art 59!

Jag är varken religiös, skrockfull eller tror på tomten. Men ibland är ett tecken helt enkelt ett tecken. Eftersom det i lördags äntligen blev en ny art till listan var jag vid gott mod under söndagen. På väg hem från Ica Maxi hörde jag Lionel Ritchies låt "All Night Long" på radion. Den låten var en intern grej för många år sedan mellan mig och några kompisar som fiskade mycket ihop. Jag tolkade det som ett tecken att det var läge att se till att testa en idé jag haft ett tag. När man kör ut mot Marstrand finns där en hamn strax innan Instön. För lite mer än ett år sedan var vi där med familjen för ett kort fiskepass. Min son var då såpass liten att det var roligare att kasta sten i vattnet än att fiska. Jag hann ändå siktfiska upp ett gäng smörbultar som jag helt enkelt inte hade tid att studera närmre. Med tanke på botten har jag ändå känt att det kan vara ett ställe för lerstubb, den enda "enklare" stubben jag saknar på artlistan. Så jag gjorde slag i saken och tog med min son och lockade honom med krabbfiske vilket var populärt dagen innan.

Väl framme vid hamnen kunde jag snabbt konstatera att siktdjupet var sämre än senast. Jag såg knappt botten och har lärt mig att lerstubb gärna finns på väldigt grunt vatten. Det här kändes inte hoppfullt. Efter att ha spanat en stund bestämde jag att vi fick leta efter något annat ställe. Vi körde vidare till Instön och spanade. Här fann jag vad jag sökte, grunt vatten med lerig botten. Dessutom fanns typiska krabbställen nära. Såg ett gäng små fiskar cirkulera vilket såg fint ut. Fiskade upp några och gjorde som så många gånger förr, konsulterade expertis. Jag har haft väldigt svårt att se skillnad på vad som är en extremt liten svart smörbult och olika stubbar. Nu, med facit i hand, känns det lättare men när art-Hasse konstaterade att jag dragit upp lerstubb fick jag jubla. Min son tjatade hål i huvudet på mig under fisket (hans krabbfiskeintresse varade i max 5 sekunder) så det var rätt skönt att packa ihop. Vi hann dessutom fånga två krabbor som tillsammans med stubben fick friheten åter. Riktigt gött med art 59 - lerstubb. 

Det hade varit kul att komma upp i 60 i år och den bästa chansen är nog tånglake tror jag. Den förbannade j*vla fjärsingen lär jag inte få i år heller. Surt. Men kul med två nya arter i år. Ett tag kändes det som att jag skulle nolla. 

ÄNTLIGEN! Art 58!

Artfisket har i år varit riktigt dåligt. Det har förvisso blivit väldigt få riktade satsningar men det som har blivit har gått uselt. Gjorde ett försök efter fjärsing i Halmstad men hade usla vindförutsättningar. Lärdomen är: gör ingen satsning om väderförhållandena är kassa.

Igår var vi, familjen, med mina systrar och deras familjer i Varberg för att bada. Ja barnen alltså. Vi vuxna badade inte mycket. Som väl var hade vi bestämt att vi skulle fiska efter krabbor i en närliggande hamn med. Medan jag gjorde i ordning barnens krabbspön såg jag tobis i hamnen. Helvete! När allt var ordnat, inklusive mitt eget pimpelspö med strl. 26-krok, var tobisen så klart borta. De återkom några gånger men var då utom räckhåll för mig. Typiskt artfisket 2020 med andra ord. Vandrade runt och spanade och såg ett stim med fisk som stod en bit ovanför botten. De såg ut som sjustrålig smörbult brukar göra och jag fiskade på dem för skojs skull. Det dröjde bara några sekunder innan en tog min krok som agnats med en pytteliten räkbit. Upp kom en fisk som jag blev väldigt glad att se. Den var nämligen genomskinlig så började misstänka klarbult. Fotade den och återutsatte. Gick runt och spanade efter tobis men kom som sagt aldrig åt dem. Gick tillbaka till slut och drog upp en klarbult till. Det var busenkelt. Lustigt, när man läser och jämför t.ex. med art-Patriks beskrivning av jakten på klarbult. Så blev det dags för att ungarna skulle ha glass. Jag konsulterade artexpertis samt jämförde bilder på klarbult från 50-klubbens arkiv. Japp, det var klarbult. Äntligen en ny art och den första nya för året. Riktigt skoj! Välbehövligt.

Semesterfisket summerat och åter till gruvan

Den längre semestern är över (har en vecka till som väntar) och semesterfisket kan väl summeras ungefär som en IPA från ett genomsnittligt hantverksbryggeri, helt okej men man vill ha mer. Abborrefisket har gett en del fångster men nästan bara smått (under 500g). Vi var med i den årliga gäddtävlingen men fick bara varsin abborre. Som vanligt känner man också att man borde ha fiskat mer. Framförallt metat mer då det varken blev någon ålsatsning eller braxen heller. Nästa gång.

Väl tillbaka i Göteborg och för närvarande barnfri har jag passat på att återkomma till den svartmunnade smörbulten som i mitt tycke är perfekt avkopplingsfiske. Det nappar tätt och att fiska på ultralätt utrustning skapar ändå en go känsla. Har petat upp ett gäng svartmunnade från älven och märker att de lever ihop med den svarta smörbulten även om den svartmunnade tenderar att vara betydligt fler i antal. Har också fått en lite spännande idé som jag tänkte försöka genomföra framöver. Hoppas få återkomma till den.

Om bataljen, och lite till

Den tidigare omtalade bataljen slutade med förlust. På grund av hård vind kunde jag endast fiska i en riktning och det gav inget annat än torsk och svart smörbult. Gjorde den trista upptäckten efter att oförklarligt tappat två drag att keramiken i toppöglan var trasig på ena spöt. Ingen succétur men en viktig lärdom gav denna satsning.

Efter det har vi åkt upp till Värmland under semestern. Vädret har varit ostadigt och så även abborrefisket. Inte fått till så många turer som man hoppats på utan mer korta pass. Det har dragits en och annan abborre men metet har varit svårt. Letade upp lite elritsa igår som många säger är ett grymt bete för abborre. Återstår att testa.

Batalj mot antagonisten!

I eftermiddag åker jag söderut för en batalj mot min antagonist. En fisk som har plågat mig alldeles för länge ska nu utmanas. En rapport kommer!

Värmland: ingen braxen men personbästa på abborre

En kort rapport av metet lyder att braxen uteblivit. Mängder av benlöja, mört och abborre har kommit upp. Det här har i korthet gett lite nya tanker inför kommande semester.

Däremot har jag haft annat fantastiskt mete. Igår drog jag, svärfar och min son till hamnen för att först meta upp betesfisk. Det var ganska snabbt avklarat och nästa steg var nu att försöka på de större abborrarna. Det började nappa ganska omgående men trots att jag väntade med mothugg ett par sekunder innebar det i bästa fall att känna fisken i andra änden enbart någon sekund innan den släppte. Detta mönster upprepade sig ett antal gånger och frustrationen ökade. Fick till slut på ett nytt hugg och denna gång lät jag flötet sjunka ännu mer än tidigare. Satte mothugget och kände lite tyngd i andra änden. Tänkte direkt att det här var en gädda för den skakade på ett typiskt gäddmanér. När jag väl såg fisken hann jag bli ganska nervös. Måtte den inte släppa. Fick som tur var god assistans med håvning av svärfar och en riktigt grov abborrkluns var fångad. Ett nytt personbästa för mig på 1436 gram och 47 centimeter. En makalös fisk jag aldrig tidigare fått något i närheten av.

Om braxensatsningen, del 2

Med snart indragna reserestriktioner innebär det (just det, förutsatt att alla är symptomfria, det konstanta förbehållet) att vi snart ska åka till Värmland igen. Alltså är det dags att förverkliga braxensatsningen. För bakgrund, se del 1. Är riktigt sugen på det här lilla projektet och ser fram emot det. Under ett kort pass i söndags med toppknutet mete drog jag upp två braxnar så suget växte starkt efter det. Planen är nu att genomföra 1-2 pass under vistelsen och jag tänkte börja med att pröva att mäska med sutarkung, ströbröd och majs. Som bete blir det saftmarinerad majs. Skulle det skita sig är planen att köra pass 2 med ett egentillverkat mäsk baserat på ströbröd, curry och majs. Curry har jag sedan tidigare bra erfarenhet av som mäskkrydda och likaså fungerade det ypperligt för att locka fram braxen under det senaste passet som var väldigt kort men effektivt. Bete blir även här majs primärt men ska se till att ha mask redo också. En kombination av majs och mask är inte dumt att servera. Någon form av rapport kommer, förutsatt att resan blir av....

Magiskt VAB-mete!

Tungt nog har sonens näsa fortsatt att rinna i helgen, om än i ytterst liten grad. Därav var det bara att fortsätta VAB:andet in i den nya veckan. Bestämde mig igår för att vi skulle fiska i insjö. Mötte upp en kompis som vänligt nog gav oss två toppknutna metspön vilket var dagens metod. Vi anlände till platsen och slängde i några mäskbollar. Ganska omgående var det fisk på plats men de ville inte hugga först. Fick öka djupet något och omgående hände det, napp! Minst sagt oväntat kom en spegelkarp upp. Den var lite spännande att drilla på ett ganska lätt toppknutet metspö. Kort däreftet napp igen. Nu en fjällkarp! Det hann inte gå många minuter efter det här innan flötet sjönk igen. Triss i karp! Ännu en fjällkarp. Därefter högg en otroligt vacker mört (fantastiska fjäll, knallröda ögon) i skaplig storlek. Efter det kom en minisutare upp. Nappfrekvensen höll i sig men jag bommade några fiskar innan ännu en bra kämpande fisk kom upp. Dagens fjärde karp! Otroligt då jag tidigare i livet endast fått en karp. Min sons tålamod med att hålla i spöt var inte långt men han var i alla fall nöjd hela tiden och gnällde inte en enda gång. Vi kunde meta i en timme utan problem. Sedan avbröt jag då lyckokänslan var på topp. Extremt välbehövligt mellan alla billekar.

Covid-19 och VAB-fiske

Vi tar och klargör det direkt - jag har inte drabbats av Covid-19. Men Covid-19 har drabbat hela jävla samhället vilket innebär att den tänkta braxensatsningen jag skrev om i början av mars inte har blivit av. Tack och lov går det i alla fall bra att ta sig ut och fiska även om antalet pass inte varit extremt många i år.

De senaste dagarna har min son varit snuvig vilket under nuvarande omständigheter innebär att han absolut inte får vara på förskolan. I det slags semikarantänläget man varit i under några dagar har psyket brutits ned kraftigt. Vad göra då? Fiska, så klart. Sonen är nu 3 år så jag har gett mig fan på att det är dags att försöka få till lite fiske tillsammans. I söndags begav vi oss till Torslanda för lite bryggmete i en hamn. Stället är för mig välkänt och trots ganska hårda vindar erbjöds relativt skyddat läge där man kunde få lite siktfiske. Förväntningarna var mycket lågt ställda. Max 5 minuter utgick jag från att det skulle hålla. Det slutade dock i succé får man säga då det höll i lite mer än en halvtimme!

Idag gjorde vi en ny fisketripp och denna gång till en brygga i Göteborg. Även denna gång hade jag förberett med fika för att hålla alla nöjda så länge som möjligt. Och tamigfan, det höll i en timme! Vi hann dessutom få upp fyra olika arter på denna tid: svart smörbult, svartmunnad smörbult, rötsimpa och torsk. Riktigt lyckat. Det kommer bli mer fiske med sonen framöver. Har man tur kanske det landar i att bli ett intresse framöver.

Om braxensatsningen, del 1

Morn. Hade tänkt sticka ut och meta lite idag men när jag vaknade och gjorde en sista kik på vädret så hade tyvärr vindarna ökat. Med byvindar på upp till 18 m/s och prognos för regn minskade suget. Med tanke på vattenflöden var det inte heller att tänka på att åka längre upp vid älven idag. Det går ändå åt rätt håll nu. Snart kommer fisket vara igång. Så det blev kaffe i soffan och lite fiskefilosoferande istället. I senaste inlägget nämnde jag en kommande satsning efter braxen vilket är vad jag tänkte skriva om.

Den aktuella sjön är en värmländsk tämligen stor och djup sjö som ingår i Dalslands kanals vattensystem. Sjön är näringsfattig och det är sällsynt med vegetationstäta strandkanter. Jag har metat ett antal gånger i sjön och enbart fått abborre, mört och benlöja vilka det samtliga finns gott om i sjön. Det ska sägas att majoriteten av dessa metepass har varit utan att mäska upp en plats. Jag har hört att det ska finnas ett bestånd av sutare men aldrig fått någon. Vad som triggade tanken till den kommande satsningen är dock inte sutare utan det faktum att jag såg en braxen då vi badade förra sommaren. Det är ändå något förvånande att man aldrig fått en braxen tidigare men nu vet jag att arten finns i sjön i alla fall. Av någon anledning blev jag därför väldigt motiverad till att genomföra en satsning efter arten i sjön då det känns som en rolig utmaning. Misstänker att det inte kryllar av arten här och därför känns det lite tilltalande. Svärföräldrarna bor på gångavstånd till sjön vilket är en faktor som underlättar. Planen är att göra en ordentlig satsning efter braxen någon gång från mitten/slutet av april – maj. Av tidigare erfarenhet tycker jag att fiske efter braxen kan vara hett från mars och framåt i rinnande vatten men att det brukar vara långsammare i sjöar. Därav kan det vara värt att vänta lite längre in på våren.

Braxen kan man ju fånga på många sorters beten men det som ställer till det något är den stora förekomsten av både mört och abborre. Mask är ett superbt bete men jag tror knappast att betet får vara i fred. Majs är ett bete som exkluderar abborren men mörten är kvar som problem. Förvisso kan man alltid agna med 3-4 majskorn för att det förhoppningsvis ska få bort småmört åtminstone. Jag hade tänkt ha igång två spön där två olika beten testas. Det andra betesalternativet som övervägs är räka. Räka kan dock också ge frekventa och störande pill från mört. Vet inte om det känns optimalt. Jag har ingen erfarenhet av boilies men kanske skulle det kunna vara något? Kräver boilies att man kör ex. hair rig eller kan en boilie används som bete direkt på kroken med?

Jag tänker att jag ska använda mig av rester av den påse sutarkung som jag har kvar. Det funkar fint även på braxen vet jag av tidigare erfarenhet. Alternativt kanske det skulle vara intressant att slänga ihop två olika mäsk till respektive bete för att även kunna jämföra dem? Ett egenkomponerat mäsk skulle då kunna bestå av ströbröd, räkbitar (om räka är betet som används), curry och något sött.

Förutsättningarna är att jag, i bästa fall, har 2-3 morgnar på mig. Vi har sällan möjlighet att stanna längre än så i Värmland. Så det gäller att förhoppningsvis optimera möjligheterna till succé på dessa dagar. Av tidigare erfarenhet tycker jag inte att braxen brukar vara svår att mäska till en plats, men då har jag inte erfarenhet av denna typ av näringsfattig sjö. Tidigare erfarenhet baseras på rinnande vatten eller mindre och näringsrika sjöar.

Det skulle vara kul med lite åsikter/synpunkter på det här. Vad kan göras för att optimera chanserna?

Lite reflekterande om fiske

Med gårdagens statistiska rapportering tar jag idag avstamp i mer reflektion om fiske. Mellan helgens fiskepass och det föregående hann det gå 3 månader utan att jag fiskade. Helgens fiskepass var dock ovärdeligt välgörande och det var gött att få känna äkta glädje av fisket.

 

En fantastisk oxsimpa blev årets första fisk!

Det finns flera förklarande orsaker till den låga fiskefrekvensen. T.ex. har vädret varit vedervärdigt under lång tid här på västkusten med påtagliga vindar, ofta i kombination med vårt numera vintertypiska sidledsregn. Väderargumentet leder in på bekvämlighetsargumentet. Jag är mer bekväm nu än för några år sedan. Bekvämligheten består dels att det är mycket annat som tar upp tid och engagemang så som arbete och att ha småbarn men också i att min riktning för fisket ändrats. Dessutom har intresset för öl eskalerat sedan förra året.

För några år sedan satte jag upp målet att fånga 50 arter i Sverige vilket blev en stor drivkraft att göra diverse satsningar. Det kändes helt enkelt värt att sova några få timmar innan nästa arbetsdag, bara man fick fiska efter en ny art. Jag nådde målet 50 arter 2018 och fiskade en del artfiske även förra året. Vad som dock blev uppenbart var att det minst lika ofta slutade i känslor av besvikelse, "Ingen lycka denna gången heller.". Jag gillar inte riktigt när fisket blir för resultatbaserat. Det är inte det jag vill åt. Fisket vill jag ha som något jag njuter av eftersom vardag och familjeliv har en tärande effekt (givetvis motsatt effekt med). Av det skälet har jag valt att inte vara med i tävlingar då det, trots sin på skoj-tanke, lätt tenderar att bli att man mäter sig med andra. Artfisket 2019 blev en besvikelse och betydligt mer energi gick åt till att vara frustrerad än glad. Av det skälet så tonar jag ned artjakten betydligt 2020. Intresset finns där och jag kommer att fiska utifrån ett betydligt mer mångsidigt fiske vad gäller arter än gemene fritidsfiskare i Sverige gör, men de där riktade satsningarna kommer bli färre och mer lustbetonade. Jag och tobisarna har tveklöst ett och annat otalt och jag kommer försöka notera någon tobisart under kommande år men det får bli när det passar, helt enkelt.

Jag gissar att det blir mer mete i år där fokus kommer ligga på att njuta av mete med både flöte, feeder och enklare bottenmete. Det lär bli mer fiske som sker i närheten, alltså på hemmaplan, därför att resor också tar energi och ork. Det kan dessutom bli rätt stressigt ibland. Sommarsemestern lär innehålla mycket jiggfiske efter abborre, ett minst sagt lustbetonat fiske. Jag har egentligen bara två mål med fisket 2020:
1. Njuta mer av det.
2. Lyckas lura braxen i den stora värmländska näringsfattiga sjön.

Apropå punkt 2 så kommer jag nog skriva mer om det framöver i ett mer specificerat inlägg för att kontextualisera vad som lockar med det. Hade varit kul att läsa något om era mål med 2020.

Återuppstånden! Statistik för 2019

Genom en liten undersökning på mitt instagram-konto förstod jag att det finns ett par tappra läsare av bloggen så jag återupplivar den eftersom ett visst skrivsug infann sig. Inlägg kommer att skrivas med högst oregelbundet mellanrum framgent. Först ut tar vi en statistikgenomgång av fiskeåret 2019.

2019

Antal pass: 55

Antal bompass: 20 (36,36%)

Antal fiskar: 388

Antal arter: 26

Antal nya arter: 3

Vanligaste fångst: abborre 80 st. (20,62%)

Reflektioner: Antalet pass minskade vilket inte minst märkts under höst och vinter (även om majoriteten av vintermånaderna som åsyftas kalendermässigt inte ligger under 2019). Jag får faktiskt erkänna att jag trodde att bompassen för 2019 skulle vara fler, procentuellt sett, än tidigare år men det kanske beror på flera sega pass under sen vinter och vår 2019 som var resultatlösa. Antal fiskar är nästan på exakt samma nivå som 2018 och det förvånar inte. Statistiken lyfts av fantastiskt sommarfiske efter abborre i Värmland men också en hel del oönskade bifångster av torsk, vitling och sill i jakten på tobis. Antal nya arter sjönk betydligt 2019 i jämförelse med tidigare år. Det beror delvis på naturliga förklaringar som att det blir allt svårare att fånga nya arter när de lättaste redan är tagna. Men det blev lite färre artsatsningar 2019 och framförallt blev det färre lyckade artsatsningar. 

---------------------------------------------------------------------------------------


Nedan följer statistik från de föregående år sedan jag började föra sådan.

2016

Antal pass: 64

Antal bompass: 29 (45.31%)

Antal fiskar: 123

Antal arter: 29 svenska, 33 totalt

Antal nya arter: 17 svenska, 21 totalt

Vanligaste fångst: makrill 19 st. (15.45%)


2017

Antal pass: 81

Antal bompass: 33 (40,74%)

Antal fiskar: 162

Antal arter: 34 svenska

Antal nya arter: 13

Vanligaste fångst: mört 29 st. (17.90%)


2018

Antal pass: 65

Antal bompass: 19 (29,23%)

Antal fiskar: 392

Antal arter: 35 svenska

Antal nya arter: 7

Vanligaste fångst: svart smörbult 113 st. (28,83%)