Fantastiskt Gullmarnfiske!

Det var värst vad det blev fart på bloggen! Begav mig imorse till Gullmarn tillsammans med brorsan och svågern. Denna konstellation och fiske var för några år sedan vanlig men med barn i ekvationen är det numera en sällsynthet. Riktigt trevligt att komma iväg och denna gång skulle jag visa dem hur kul fisket kan vara i Gullmarn. Under bilresan dit bestämde vi att vi skulle köra en arttävling, flest unika arter vinner.

De första tre timmarna startade (inte helt oväntat kanske) jämnt. Jag öppnade starkt med både blågylta (hane) och berggyltor av hyfsad storlek. Vi började på ett ställe men bestämde oss för att satsa på ett annat då känslan var att det andra skulle vara hetare. Väl där började det nappa omgående. Svågern drog två randiga sjökockar inom ganska kort tid. Svettigt för mig som fortfarande saknade arten på min lista. Någon timma senare drog även brorsan en randig sjökock. Det nappade på bra under hela dagen med framförallt mycket sandskäddor och rötsimpor.

Allt som tiden gick så började jag ana att det kanske skulle bli jag som var den enda som gick utan en sjökock, till mitt förtret. En stund därefter nappade en liten knot, den första jag fångat från land. Strax efter klockan 14 noterade jag ett av många hugg. Fisken krokades och jag tänkte att detta skulle vara ännu en av många sandskäddor. Lyckan var dock total då jag skådade en randig sjökock, och dessutom en hane! De andra fick upp honor. Nu vrålade jag av glädje då jag kunde konstatera att jag hade säkrat art nummer 48. Bara två kvar till målsättningen 50!

Allt som allt var det en kanondag. Härligt umgänge och riktigt bra fiske. Tävlingen vann jag med 11 unika arter. Lite bilder följer:

Skitfiskeåret 2018?

2018 har jag hittills fiskat ungefär lika mycket som efter halva 2017. Jag har redan fångat fler fiskar 2018 än vad det blev totalt 2017, inte så dumt. Men hittills i år har artsatsningarna givit 0, till stor besvikelse. Därför har året mest känts som ett skitår. Någr toppar har det dock bjudits på:

- Två magiska abborrepass med svärfar i Värmland där abborren har huggt som galningar. Det senaste var förra veckan då vi tog 30 st. på popper. Bland det roligaste jag gjort! 

- Vi var också ute en sväng med båten på Gullmarn i juni. Det nappade väldigt bra men tyvärr inga nya arter. Fjärsingen, som jag saknar, högg en gång. Givetvis på svärfars krok. Det symptomatiska då för årets artfiske var att jag redan fiskat av samma yta flera gånger.

- Imorse begav jag mig (sist på bollen av alla?) tilö den beryktade solabborredammen. Eftersom de senaste 2.5 veckorna spenderats i Värmland har jag oroat mig att dammen skulle tömmas innan ett besök kunde hinnas med. Som tur var kom Art-Patrik (fantastisk blogg:  http://www.artjakten.se/) med lugnande besked. Jag var vid dammen strax innan 5.30 imorse och såg lite rörelse. Det dröjde inte länge innan flötet började röra på sig försiktigt. Jag började fiska bottennära. Men det var så klart en förbannad kräfta. Skulle det skita sig? Kort därefter ny kontakt vid betet. Denna gång kom art nr. 47, solabborre. Vilken lycka!