Äntligen en ny art!

I helgen avverkades en fisketripp som varit planerad länge. Själva destinationen var inte bestämd sedan länge, men vi hade bestämt att just denna helg skulle innebära en gemensam fisketripp någonstans (framförhållning är grejen för oss med yngre barn). Valet föll på Skåne och en kombination av mete och artfiske. Vi gjorde ett försök på sandkrypare och en av oss fyra fick sandkrypare. I detta fall handlade det om fiske i några minuter innan fisken kom upp, så det verkade ju lätt. Trots att vi övriga fiskade på i mer än en timme fick vi aldrig någon kontakt. Vi bytte därför plats och riggade i ordning våra meten. Platsen vi hade valt låg nära vårt boende, men var helt ny och okänd för oss alla sedan tidigare. Med förhoppning om lite nya arter, och för egen del särskilt faren, metade vi på från ca. 16.30. Eftersom det mörknar tidigt nu är det tacksamt för trötta människor som undertecknad. Trots att platsen kändes riktigt het så hade vi ärligt talat ett uselt fiske. Vi fick några små abborrar och när några av oss plockade fram toppknutna metspön lyckades vi få lite mört och benlöja. En braxen kom upp på hela kvällen, i övrigt var det alltså riktigt uselt vad gäller nappfrekvensen på bottenmetena. När klockan hade passerat 22 hade jag ett påslag och när jag lyfte och spände upp linan kände jag fisk på. Jag metar gärna med cirkelkrok på kvällen för att öka chansen att fisk som ål inte ska ha kroken långt ner i svalget. När fisken kom in blev det livat för jag fick reda på att jag hade krokat en mal. Malen är, som alla som har ett någorlunda stort intresse för fiske vet, fredad. Fisken satt fint krokad i munnen, krokades av, fotades snabbt och kunde sedan simma iväg. Otroligt häftig fisk och otroligt kul att äntligen ta en ny art!