Det har varit knapert med fiske i år, definitivt det mest knapra året på länge. Sådant är livet. Igår åkte vi upp till Värmland och torsdagen till ära var det i alla fall ÄNTLIGEN dags att komma ut på sjön. Fisket började ganska trögt, och förhöll sig ganska trögt ett tag. Yttemperaturen i vattnet var 15 grader, inte särskilt kallt, medan temperaturen ute var någon grad svalare. Det började som en dimmig morgon och kom sedan några mindre skurar regn. Men vad gjorde det? Efter en stund hittade vi abborrarna och de visade sig sugna. Jag föredrar alltid mete i första hand men ibland har man inte tiden till att ordna betesfisk, så idag körde vi jiggfiske, vilket är väldigt roligt det med. Totalt fick jag fem abborrar och en gädda. Den största abborren var hyfsat stadig och vägde 0.78 kg. Vi tog med oss ett gäng fiskar hem vilka svärfar skulle ge bort till en kollega. Vad ska man säga? När man inte fiskar på ett tag hinner man nästan tappa suget, men efter denna underbara morgon förstår jag varför man älskar denna aktivitet så mycket.
 |
| En skaplig pjäs som ville smaka gul jigg (vad sorten heter vettefan). |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar