Imorse gick jag till vallgraven för lite mete. Det här året har jag och flötmetet funnit varandra ordentligt. Tidigare har jag mestadels kört bottenmete i olika varianter (inkl. feeder m.m.) men i år har det nog blivit minst lika många metpass med flöte. Det är något speciellt att se aktivitet vid betet genom flötets rörelser. Det hela kan visserligen liknas vid bottenmete med quiver tip men flötet har sina egna charm. Som jag skrev häromdagen var det ett pass utan några förväntningar, skönt så. Tog med en liten termos med kaffe och ställde mig vid vattnet. Började med mask som bete och fick en abborre direkt på nedsläpp. Efter en stund började jag mäska platsen med lantbrödsbitar, mitt favoritbröd till metet. Lantbröd är lätt att krama till små bollar som sitter kvar på kroken.
Brödet var en succé, aktiviteten ökade direkt. Jag drog upp några mörtar och en id.
Passet blev hyfsat kort, någon timma drygt. Jag testade en mask till på slutet men aktiviteten avtog. Nära kanten började flötet försiktigt röra på sig. Tyvärr var det en svartmunnad smörbult. Jag har aldrig fått någon inne i vallgraven tidigare men tyvärr finns de här med.
Det var i alla fall oerhört härligt att komma ut på mete igen. Det här är fiskeglädje och livskvalitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar