Art #66 – Lax

Som har benämnts i tidigare inlägg har två artsatsningar planerats för den tidiga hösten. Igår ringde alarmet 3.25 och det var dags att kliva upp för den första av satsningarna. Uppstigningstiden var högst oangenäm, men efter några minuter var man redo. Bilfärden gick i riktning mot Jönköping/Huskvarna (rätt oklart i min värld var gränsen mellan dem går) och kombinationen becksvart ute och ösregn gjorde den emellanåt rätt otrevlig. På vägen hämtade jag upp min morbror och kusin Oscar. Med gott mod satt vi och spekulerade i vad dagen kunde bjuda på. Vi var på väg mot en hamn vid Vätterns sydöstra sida för att möta upp Clas och Joel, två trollingfantaster.

Min tidigare trollingerfarenhet avser endast s.k. "bonntrolling", d.v.s. fiske där 1–3 bete(n) släpas efter båten och det mest avancerade hjälpmedlet för att justera djup har varit gummiband och päronsänken. Efter dagens tur har trolling vidgats rätt mycket vad gäller hur det går till. Det var intressant och lärorikt att studera hur Clas och Joel smidigt såg till att tio(!) spön fiskade efter båten med två djupriggar och sex paravaner. Jag tror att klockan var omkring 6–6.30 när vi började fiska, så majoriteten av det här landets invånare låg och nanade.

Fisket började segt utan någon som helst kontakt de första timmarna. Runt tiotiden hade vi ett påslag, dessvärre utan fisk. Initialt användes benlöja med s.k. löjskalle i olika varianter, men så småningom började våra ciceroner att ersätta några av dem med andra beten. Vi hade ömsom småregn, ömsom sol, när en regnskur fick oss alla att söka skydd under kapellet (om man nu säger så?). Jag står med ryggen mot och är inne i en konversation när min morbror ropar att det är påslag på ett spö. Jag hade fått äran att ta det första hugget, så jag fattade spöt och kunde känna att det var fisk på. Fan vad gött! Nu börjar det så klart att bli pirrigt! Vad hade tagit betet? Min förhoppning var förstås att det skulle vara en lax, arten jag saknar, och kommit hit för. Fisken bjöd inte upp till någon större kamp, men den var uppe och hoppade vid ett tillfälle. Då såg jag direkt att det i alla fall inte rörde sig om någon röding, gött. Kort därpå håvades fisken och jag ser att jag har fått en lax, otroligt gött! Målarten säkrad efter en riktigt seg morgon och förmiddag! Fisken mätte 55 cm och fick därför åka tillbaka. Underbar känsla!

När lyckoruset lagt sig så kändes det underbart, men nu började jag förstås hoppas på ett snart hugg för Oscar, som främst också ville ha lax, men även saknar röding på sin artlista. Vi tuffar på med båten och timmarna går. Det var oerhört segt, utan några fiskkontakter. Vädret fortsatte att skifta mellan regn och solsken. När klockan börjar närma sig 15 pratar vi om det tråkiga i att det kanske är dags att ge sig? Även om jag själv hade lyckats så kändes det surt att ge sig utan att Oscar skulle ha fått något. Vi hade alltså fått en krokad fisk på ganska många timmar nu. Fiske är fiske, ibland får man inget, men när chansen inte dyker upp titt som tätt så hoppas man lite extra på att lyckas.

Vad som skulle hända sedan är smått otroligt, men vi enas om att börja veva in respektive bete. Jag, Oscar och Joel hjälps åt att veva in, och när det är ett spö kvar tar Oscar det och börjar veva. Helt plötsligt säger han: "Fish on!" och alla tror att han skojar (han är alltid på gott humör), men vi ser spöböj och att det definitivt inte är något skämt. Han har alltså krokat en fisk under invevningen av en wobbler och nu utbyts den semibesvikna känslan hos gruppen till lycka. Fisken bjuder inte upp till någon större kamp, men vi ser en silvrig fisk. Kort därpå håvas den och vi konstaterar att han har fått en lax. Helt otroligt! Laxen är godkänd och får följa med hem. Dagen är räddad, vilken succé! Vi tackar våra ciceroner för dagen och åker hemåt, nöjda (och lite trötta).

Jag avrundar kvällen med en fin pjäs från Dugges. Om vindarna inte ställer till det är det ny artsatsning kommande vecka.

Ny art!

Rapport kommer!

Fiskehelg med grabbarna

Som beskrivet i föregående inlägg så ägnades helgen åt en fisketripp med en vän och våra respektive 9-åringar. Vi hyrde en stuga vid sjön Anten och fick möjlighet att låna en båt med det. I fredags avgick bilen från Göteborg omkring 14.30 och vi hann iväg innan den värsta trafiken hade inletts. Efter en snabb handling i Alingsås åkte vi till kåken. Efter att ha fått in mat och packning spanade vi in bryggan. Vi bestämde att det fick bli en lugn kväll vid bryggan, och båtfiske under lördagen. Efter att ha fått i oss lite burgare drog vi ned till bryggan ånyo och jag mäskade upp platsen. Fisket gick initialt trögt men några mörtar kom upp för grabbarna. Tålamod är en dygd, men få barn besitter det. Således blev det allt svårare att hålla engagemanget uppe i takt med att nappfrekvensen dog av. Efter en stund valde grabbarna att gå till stugan och vi fortsatte meta. Jag ägnade kvällen primärt åt att serva såväl barn som vän, och fisket hettade till i takt med att kvällen blev senare. Min vän kunde addera björkna och sarv till artlistan, och en hyfsad björkna bjuder upp till viss spänning med ett superlätt toppknutet metspö. Till slut mörknade det, vi tog varsin whisky och bestämde oss för att avrunda. 

Lördagen inleddes med båtfiske. Glada i hågen puttrade vi ut med båten och hoppades på framgång för grabbarna. Vädret var trevligt, om än något varmare än vad undertecknad föredrar. Dessvärre blev det endast en mindre abborre för min son, och efter någon timme var tålamodet hos barnen slut. Vi tog paus och ägnade oss åt annat några timmar, bland annat intag av kvalitetsdryck.

Framåt kvällen åkte vi ut igen. Grabbarna var ånyo fyllda med hopp och det började bra, återigen en abborre till min son. Initialt var vädret kanon med knappt några vindar och behaglig temperatur. Efter en stund började det dock att blåsa upp betydligt mer, och nu var vindarna svinkalla. Vi var inte riktigt förberedda på dessa kalla vindar, och grabbarnas gnäll kom som ett brev på posten. De höll ut omkring 1.5 timme, men sedan fick vi släppa av dem. Jag och min vän tog över spöna och fortsatte fiska. Efter ett tag får jag hugg, men det rör sig knappt medan jag vevar in. "Typiskt gös" tänker jag, "känns som att veva in en soppåse". Mycket riktigt, en gös på omkring kilot kommer upp. Den åker tillbaka och vi fiskar en stund till, dessvärre utan fler hugg. Till slut avrundar vi, stelfrusna.

Söndag var avfärdsdag, men vi passade på att köra lite mete nere vid bryggan igen. Grabbarna var taggade och hade hopp om att fånga lite fisk. Efter en stund gjorde mäsket sin verkan och mörten var på plats. Tyvärr fick vi inte in några andra arter, men mörten nappade frisk. För barnen blev alltså söndagens bryggfiske det mest lyckade, och de fick avsluta med ett fint fiskeminne, en bra framtidsinvestering.

Fiskehelg stundar

Ja, du läste rätt. Fiskehelg, det vill säga fredag till söndag. Jag och en vän har hyrt en stuga vid en sjö och ska till helgen ta med våra respektive nioåringar för en (förhoppningsvis) avkopplande helg med fiske. Det ska bli väldigt trevligt, och fokus ligger primärt på att låta grabbarna få fiska, så mycket de orkar och vill. I vanlig ordning kommer det därför vara en förbannad massa grejer som ska kånkas med, men det är väl att betrakta som ett lyxproblem.

För övrigt finns det för närvarande två kommande artsatsningar planerade, ska bli kul!

Barnfiske – räddade av guld

Idag, fredag 31/7, var det bestämt att jag skulle ta med min äldsta son och gudson (ett år yngre än nämnd son) på fiske. Målet var att ta oss till Lysekil för lite artfiske, och till Lysekil åkte vi. Temperaturen var riktigt behaglig på ca. 20-21 grader (varmare slipper jag gärna) men vindarna var dessvärre inte optimala. Vi begav oss till södra hamnen och möttes av en trevlig hamnvärd som informerade om att det numera är totalt fiskeförbud i hamnen. Vederbörande bemötte oss mycket trevligt, men sade att det är en åtgärd som kommunen beslutat p.g.a. misskötsel hos allt för många. Trist med idioter. Vi fick ändå lov att fiska från en brygga i utkanten av hamnen, och testade. Det var rätt så svåra förhållanden och särskilt för ovana fiskare som barnen. Jag drog upp lite ströfisk på bottenmete men det var klurigt för barnen och tyvärr gav makrillmetet ingenting. Till sist fick barnen kasta ut varsitt passivt bottenmete medan lunchen förtärdes. Det gav i alla fall varsin minivitling, vilket var någon slags tröst. Jag hade egentligen tänkt att vi skulle bege oss till en annan plats vid havet, men insåg att det var klokt att tänka om. Jag valde att testa ett osäkert kort, en destination jag själv aldrig besökt, men fått tips om. Det handlade om en damm där skulle finnas guldfisk. Framförallt var min tanke att vi skulle slippa vinden, med vettig chans på fisk.

Vi begav oss vidare och Google Maps guidade oss. Väl framme visade det sig vara två dammar och tur var väl det. Den första dammen var rätt svåråtkomlig medan den andra var smidig att fiska i. Vi satte igång att fiska och såg rätt så snabbt fisk, gött. Det dröjde inte heller länge innan fisken började peta på betet i form av bröd. Efter en rolig stund hade vi alla dragit upp ett gäng guldfiskar, och fisket var riktigt roligt. Tack gode för att jag tog med toppknutet metspö. Som alltid så går tiden sanslöst snabbt när man har kul, och rätt vad det var så var det dags att åka hem. Vi kunde i alla fall åka hem en positiv känsla och båda grabbarna hade säkrat två nya arter var.

Misslyckad artsatsning, lyckat barnfiske och krokfunderingar

Det är semester och som vanligt hinner jag fiska betydligt mindre än vad jag hade velat. Förra veckan avklarades en ny satsning efter asp i Vänern. Vi fiskade tappert på i ganska exakt 12 timmar. Facit blev sex gäddor och omkring 25 abborrar, några av hyfsad vikt, men aspen lyste med sin frånvaro. Trist, för det lär ånyo dröja innan en satsning kan göras. Efter lite snack med en lokalbo gavs i alla fall några nya uppslag för idéer vad gäller att kunna få en asp, men det trista är att det sannolikt dröjer innan tillfälle ges. Jag återkommer senare i inlägget kring lite tankar vad gäller krokar (och wobblers).

Vänerabborre

Ett lyckat fiske med barnen avklarades häromdagen. De fick följa med ut en sväng med båten och köra lite trolling och det blev lyckat i det avseendet att både den yngsta fick sitt livs första fisk, och den äldsta fick både abborre och en gädda på omkring 3 kilo. Den senare innebar lite drillning och utmaning, vilket var uppskattat. Barnen var nöjda, och således även deras far.

Livets första fisk, en abborre tagen på wobbler. Jag höll i spöt och han fick veva.

Drillning av gädda som innebar spänning och utmaning.

Slutligen en fundering. Under nämnda Vänernpass fiskades nästan uteslutande med wobblers (trolling och spinnfiske). Det innebar en hel del stygga krokningar av fisken, som skulle återutsättas. Bl.a. fick jag prova en (ett?) s.k. crankbait (jag har svårt för dessa termer) av märket Megabass. Den gav bra resultat på abborre, och jag beslutade mig för att beställa två egna. Så här ser den ut:

Jag har testat att ta bort den främre trekroken, och det i sig påverkar inte gången, men jag funderar på att byta till enkelkrokar. Jag vet att min trogne läsare (och det är ömsesidigt vad gäller läsningen) Herman har avhandlat ämnet flera gånger i sin blogg. Jag får ta och djupdyka i denna läsning, men kom över denna idé (se nedan) om referensmått, vad tycks om det som utgångspunkt? Jag tror jag behöver besöka en fysisk butik för att kunna titta på saken närmre, känns svårt att beställa krok på nätet.

En mycket kort Gran Canaria-rapport

Goddag. Vi befinner oss på Gran Canaria, mer specifikt Bahia Feliz, och gillar man fiske är det ingen vidare destination. Kustlinjen, så långt jag kan se, består av stenstrand. Igår åkte dock jag och min äldsta son till Puerto de Mogan för att åka en ubåt och då passade vi på att fiska. Äntligen en hamn! Otroligt siktdjup och mängder med fisk, men det vi hann känna på var påfågelgylta (båda fick denna art) samt en blåsfisk vilket min son fick. Vi såg stora mängder multe men de skyggade så fort något kom i närheten. Några bilder från resans enda fiskepass kommer nedan. Tyvärr innebär alla vettiga chartrade turer trolling, s.k. "big game" och det är pisstråkigt, så jag avstår det. Ölutbudet är för övrigt makalöst dåligt här också.

Två usla pass

Sedan senaste inlägget har jag "hunnit" med två fiskepass. Jag skriver "hunnit" därför att båda passen har förlagts under arbetstid, tur att man har förtroendearbetstid. Det första passet förlades till Nossan, med små förhoppningar om chans på någon ny art. Det var en snudd på outhärdlig värme (bara jag som blir mer känslig med åren?) och fisket var riktigt trögt. Sällskapet var dock trevligt och med bra sällskap bygger man alltid upp en slags spänning och förhoppning inför passet. Vi testade oss fram med bottenmete initialt, flötmete och även spinnfiske(!), men inget gav någon större effekt. Några ströfångster blev allt som dagen resulterade i. Dock ett väldigt fint ställe som Simon hade upptäckt.

Igår morse unnade jag mig en tripp ut till skärgården. Jag brukar försöka förlägga ett pass där vid denna tiden på året. Näbbgäddan brukar vara redo att leka och ibland kan även makrillen vara på plats så här års. Trots en lovande prognos blåste det lite mer än väntat igår, och jag fick avstå min favoritplats p.g.a. vindar och vågor. Fisket var trögt som bara den, inte en kontakt med vare sig näbbgädda eller makrill. En skärsnultra kom upp då jag metade närmre klippan, men det var allt.

Hamnmete

Kristi himmelfärdshelgen spenderades i Skåne. Jag packade med mig fiskeprylar och hade som mål att testa en plats där jag för några år sedan sett rätt grov id. Vid tidigare nämnda besök var vi där med familj och förtärde glass och det kliade enormt att se två rätt stadiga idar cirkulera på platsen.

Den här gången åkte jag och min vän dit på morgonen. Vädret var bra men vindarna skulle öka under dagen. Två kaffetermosar var laddade och morgonkylan sådär behaglig som den är så här års. Vattennivån var rätt så låg så den tilltänkta fiskeplatsen fick uteslutas och en hamnbassäng bredvid fick bli utgångspositionen. Jag skickade ut min räkagnade krok och lugnet infann sig. Efter ungefär 15 minuters fiske dyker flötet hastigt, upp igen och dyker sedan. Jag var tämligen övertygad om att näbbgäddan var framme, spände upp linan och kände fisk. På väg upp ser jag att det inte är någon näbbgädda och tänkte att det var en större sill. Det var det inte heller, utan en torsk. Torsken åkte snabbt tillbaka och med gott mod fortsatte passet. Dessvärre genererade det inte några fler fiskkontakter, och vinden tilltog allt mer. Inte ens på morgonkvisten är man fredad från nyfikna förbipasserande: "Vad fiskar du efter?", "Får man någon öring här?" o.s.v.

Vi nöjde oss efter drygt två timmar. En fiskkontakt var allt som bjöds på. Kaffet satt som alltid fint, och att få vara barnfri en stund i en gods väns umgänge är inte dumt.

Metepremiär avklarad

Förrförra helgen avklarades årets metepremiär och i sedvanlig ordning genomfördes den i en väl vald å. För undertecknad blev det inget annat än mängder av mört och björkna, medan min ena kusin onekligen drog det längsta strået med en stadig guldklimp i form av sarv (ovägd) och en id som pressade över kilot. Det nappade på bra, sällskapet var trevligt och maten god. Första dagen (då vi egentligen inte skulle ha fiskat) var tillvaron njutbar, medan dag två var mindre njutbar. Det regnade oavbrutet och efter 5-6 timmars regn, vilket till slut letar sig in här och där, så var det oerhört skönt att få värma sig under bilresan hem. En fin tradition avklarades således även i år. Det dröjer nog ytterligare någon/några veckor innan jag drar igång metet på hemmaplan, men har en plan för Kristi himmelsfärd som jag hoppas hinna verkställa.

Årets första fiskepass

Ja, då har fiskedebuten avklarats för året. Med anledning av påsklov så befinner vi oss i Värmland och det blev en båttur i torsdags morse. Dagen inleddes med minus tre grader, men vindstilla och full fart på fåglarnas kvitter (samt hackspetten). Med andra ord en fantastisk vårmorgon. Två kaffetermosar var också laddade så förutsättningarna var riktigt fina.

Jag körde på med en mask på gika rig vilket enligt min mening är oerhört mycket trevligare än dropshot. Fisket var trögt som bara den, utan några kontakter första timmen. Någon gång inpå andra timmen kände jag en mycket försiktig kontakt och lyckades kroka dagens enda fisk, en abborre på gissningsvis 1-2 hekto. Resterande pass var utan några kontakter, men solen värmde stundtals riktigt gott.

Vid liv!

Goddagens. Det har varit oerhört knapert på fiskefronten under flera månader, därav stiltjen här. Nu börjar det så sakteliga närma sig årets första planerade fiskepass, men förhoppningsvis blir det någon tur redan innan det.

Till något helt annat, vi har precis bokat en sådan där svindyr all inclusive-familjeresa till Kanarieöarna i juni. Givetvis ska jag fiska då, så just nu håller jag på att spana efter ett lämpligt resespö. Jag har inte riktigt förtroende för teleskopspön, även om det säkert finns bra sådana idag, och därav är det ett delat spö det sannolikt blir. Några tips vad gäller spö eller fiske på Kanarieöarna? Eftersom det är en familjeresa så är det inte möjligt med några heldagsutflykter, utan kortare turer är planen.