Så var det dags att summera fiskeåret 2018. I motsvarande inlägg 2017 konstaterade jag att det året ändå var en viss besvikelse eftersom jag inte hade passerat gränsen 50 arter fångade i Sverige. 2018 var väldigt länge ett mediokert år. Att vintermånaderna inte gav något nytt är kanske inte något att bry sig om så mycket men våren, som var den varmaste på väldigt länge, blev även den till stor del en besvikelse. Fångstmässigt vad gäller kvantitet var det inget att klaga på men det gick trögt vad gäller artjakten. Jag gick in i 2018 med 46 arter fångade i Sverige. Under våren var förhoppningarna att kunna landa både fjärsing och randig sjökock. Jag var några gånger på rätt platser men dessa arter uteblev. Vet flera andra som fångade fjärsingar i mängder och en del sjökockar fick syna land också. Under den här perioden var fisket fruktansvärt frustrerande. Jag fick berggyltor, blågyltor, skärsnultror, stensnultror, sandskäddor, skrubbskäddor, svarta smörbultar, rötsimpor, torskar och gråsejar. Men inget nytt. Var ute en heldag på Gullmarn med svärfar där han mestadels spinnfiskade. På slutet av den dagens fiske började han meta med exakt likadant tackel som mig och samma bete. Jag hade metat hela dagen. Gissa vem som fick fjärsing?
Vi hann kalendermässigt ta klivet in i sommaren och det fortsatte i samma banor. I vanlig ordning åkte vi upp till Dalsland för lite semestervistelse i svärföräldrarnas stuga. Fisket här bjöd bland annat på det roligaste abborrfisket jag någonsin upplevt, total huggsexa på popper. Svärfar, som numera är en dedikerad abborrfiskare, har kört många olika tekniker för abborre och förordade popper. Jag gav vika och testade metoden för första gången. Det var ett sådant där totalt oförglömligt pass. Vi var mitt i värsta värmeböljan så vi åkte ut runt 6 på morgonen. Då var det småkyligt men redan när klockan närmade sig 7 började det bli varmt. Grejen var den att när vi väl funnit rätt plats så var abborrarna som galna i våra poppers. Hugg på varje kast! Även om det inte var några bjässar (gissningsvis 3-5 hg) så var det galet kul.
Under semestervistelsen började det trilla in rapporter om fångst av solabborre. Detta var givetvis oerhört spännande samtidigt som jag kunde läsa att dammen skulle tömmas. Vi befann oss då lite väl långt bort för att ta sig till dammen över dagen så jag fick försöka släppa tanken på solabborre, så gott det gick det vill säga. När vi väl skulle åka hemåt till Göteborg igen fick jag info av art-Patrik att dammen fortfarande var orörd. Det första som hände tidigt nästkommande dag var att jag åkte till dammen. Ganska omgående började flötet röra sig och något var på betet. Men det första som kom upp ur dammen var en kräfta. Gissa om jag var besviken. Fick en obehaglig känsla av att dammen kanske trots allt var tömd på målarten. Som väl var dröjde det inte länge innan nästa napp och denna gång följde en liten färgglad fisk med upp. ÄNTLIGEN!!!!! Äntligen en ny art för året. Vi var nu i slutet av juli och det var precis som att något släppte. För inom loppet av blott en vecka från att solabborren kunnat adderas till artlistan så fick jag randig sjökock samt stäm. Var nu uppe på 49 arter och kände att givetvis måste målet fixas i år.
I mitten av augusti begav sig jag och en polare till Hökensås för groplöja. Detta var en art som jag länge tänkt på men sällan har vägarna förbi området. Förberedde mig mentalt på att det skulle bli tufft, lättast att göra så, men groplöjan kunde bockas av lekande lätt. Det var en fråga om sekunder innan första groplöjan krokades. Skönt när det är lätt. Därmed var målet uppnått, 50 arter i Sverige tagna på sportfiske.
Sedan dess har det gått fortsatt bra. Betade av glyskolja vid ett riktat mete efter grässnultra. En lördag i september då sonen var sjuk kunde jag komma loss på ett kort pass och valde mikromete på ett för mig nytt ställe. Det blev en succé utan dess like då det på en timme noterades inte bara en utan två nya arter, bergstubb och tångspigg. Den senare har jag fiskat på förr men då har de totalt ratat mina beten. Fantastiskt att kunna notera två nya arter på så kort tid då otaliga timmar lades under hela det första halvåret utan något nytt.
Då hösten började bli kallare satte jag upp ett nytt mål vilket var en ny art innan årets slut. Målsättningen lyckades, om än inte med någon av de tilltänkta arterna. En bonusfångst i form av taggmakrill blev art 54 vilket i skrivande stund är det antal arter som jag har tagit. Således blev nya arter för 2018 följande:
rödgälad solabborre
randig sjökock
stäm
groplöja
glyskolja
bergstubb
tångspigg
taggmakrill
För att avrunda 2018 är det bara att konstatera att jag är nöjd. Målsättningen uppnådd med ytterligare ett gäng arter noterade. Får säga att jag har lyckats bredda mitt fiske än mer vilket är riktigt kul. Då 2019 står runt hörnet är det givetvis läge att fundera över kommande mål. Det skall erkännas att jag hade en tanke om att lägga ned artfisket efter 50 arter. Men det är så förbannat kul att fiska efter nya arter och lära sig mer om dem i jakten. Jag går helt enkelt inte igång på samma som majoriteten av sportfiskarna i Sverige, predatorfiske. Tänker nog mest att det inte blir så mycket mål med siffror längre utan att jag sätter upp lite målarter som jag tror och hoppas kan gå:
Fjärsing (Trachinus draco) - min antagonist. Symboliken för frustration under halva 2018. 2019 ska den tas. Gäller nog bara att återigen besöka rätt ställen och nöta på utan att ge sig. Så småningom kommer den sitta på kroken.
Tobiskung (Hyperoplus lanceolatus) - blev inga riktigt bra försök på denna art 2018 men jag vet hur jag ska gå till väga. Gäller bara att finna ett bra ställe som man tror på.
Havsabborre (Dicentrarchus labrax) - lite samma sak som med tobisen. Blev inga bra försök efter denna art 2018 men den vill jag gärna ha noterad i artlistan.
Bleka (Pollachius pollachius) - ingen särskilt ovanlig art. Sett massor av fångster av arten 2018 men jag har inte själv haft tid/möjlighet under tidig höst. Den bör gå att lösa.
Grässnultra (Centrolabrus exoletus) - den enda kustlevande läppfisken kvar att beta av. Vet var den kan fångas men vid de försök som gjorts har de fyra andra släktingarna varit väldigt ivriga att ta betet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar