Mina stackars fiskerullar används inte i närheten av så ofta som för några år sedan, men de förtjänar sin service ändå. Fick alltså tummen ur ändalykten och gjorde det, denna regniga nationaldag. Rullen på bilden (Technium 2500) har snart varit med i tio år.
Kristi himmelsfärdslånghelgen spenderades på Österlen. Det blåste lite väl mycket men ett pass efter näbbgädda vid Kiviks hamn hann vi med . Dessvärre ingen fisk som behagade sluka räkbiten under de drygt 45 minuter som fisket pågick. Jag såg däremot ett stort stim med vad jag inte kan tolka som annat än öring.
Fångstmässigt ingen framgång. Jag får väl ändå betrakta de cirka 45 minuter som fisket tilläts pågå som en framgång.
En avgörande faktor för att kunna ägna sig åt saker som man tycker om är att ha tid. En del skulle kunna hävda att det är en inställningsfråga, vilket jag delvis håller med om, men har man inte tiden är det svårt att ägna sig åt en aktivitet som förutsätter tid. Våren är som vanligt hektisk med födelsedagsfiranden och väldigt mycket annat. Om allt vill sig väl så blir det fiske kommande helg för nu har jag avsatt tid.
Så var det dags för lite påskledigt och med det äntligen fiske. Så här års är det kallt i vattnet och förväntningarna på abborrefisket är därav låga. Med tanke på hur lite jag fiskar nuförtiden är jag mest nöjd över att komma ut.
Det skulle dock visa sig bli ett riktigt bra pass, i synnerhet givet förutsättningarna. För egen del är intresset tämligen svalt för att följa med i vad som är trendigt inom fiske, men min snart 71-åriga svärfar är nyfiken och håller koll. Dagen till ära hade han förberett med en gika-rigg på spöt jag lånar. Jag försöker absolut vara öppensinnad för ”nymodigheter”, men intresset är som sagt svalt. Dock är drop shot-fiske fruktansvärt tråkigt så allt som eventuellt är roligare än drop shot är ju trevligt att bedriva.
Den första timmen (vi åkte som vanligt ut tidigt) var rejält oväntat het. På tämligen kort tid fick jag fem abborrar varav två lite större. Den största, en riktigt fet och romstinn hona, vägdes (i kasse, så klart) till 1090 gram. En väldigt trevlig fångst. Svärfar som fiskade med något som han benämner som free rig fick tre abborrar. Totalt blev det alltså åtta abborrar innan vi gav upp för de iskalla vindarna. Skönt att komma ut på fiske och riktigt roligt med ett så bra fiske.
Ser fram emot att ta med mig min snart åttaåriga son på jakt efter näbbgädda om ca. någon månad.
Häromdagen begicks årspremiär vad gäller fiske. Där vi hade tänkt fiska låg lite väl tjock is. Där vi kunde fiska började den närliggande isen så småningom att lossa och utgjorde därmed ett problem för våra feeder-meten. Av dessa anledningar, plus en isande vind som var starkare än förväntat, plus att god öl väntade efteråt, blev passet bara någon timme långt. Det var i alla fall en debut och det väckte fiskesuget.
En vacker dag när mina barn är större (läs: kräver inte omsorg) ska jag tänka tillbaka på nuvarande tid och:
- gå upp i svinottan
- åka iväg och meta
- dricka kaffe utan att störas av en människa
- äta något gott med naturen som sällskap
- vila middag efter fiskepasset
Dagens låt: Jethro Tull - Nothing is Easy
Vi har nu klivit in i året 2025. Det föregående året får betraktas som ett ganska mediokert sådant vad gäller fiskeupplevelser. Antalet pass var få och de minnesvärda fiskarna likaså. Som tidigare deklarerat för jag inte längre någon statistik över fisket.
Med blicken mot vad som ska komma är förväntningarna lågt ställda. Jag ska fortsatt försöka jaga efter en asp att addera till min artlista. Några fler artsatsningar tror jag inte är realistiskt att förvänta sig, åtminstone inte för egen del. För min blivande 8-åring väntar jag tills det finns chans på näbbgädda (och således också öring) innan fisket startar. Förhoppningsvis kan vi komma iväg på en tur till Lysekilstrakten under sommarhalvåret för att försöka ta berg-/blågylta till honom också.
