Äntligen Värmland! Äntligen abborre!

Det har varit knapert med fiske i år, definitivt det mest knapra året på länge. Sådant är livet. Igår åkte vi upp till Värmland och torsdagen till ära var det i alla fall ÄNTLIGEN dags att komma ut på sjön. Fisket började ganska trögt, och förhöll sig ganska trögt ett tag. Yttemperaturen i vattnet var 15 grader, inte särskilt kallt, medan temperaturen ute var någon grad svalare. Det började som en dimmig morgon och kom sedan några mindre skurar regn. Men vad gjorde det? Efter en stund hittade vi abborrarna och de visade sig sugna. Jag föredrar alltid mete i första hand men ibland har man inte tiden till att ordna betesfisk, så idag körde vi jiggfiske, vilket är väldigt roligt det med. Totalt fick jag fem abborrar och en gädda. Den största abborren var hyfsat stadig och vägde 0.78 kg. Vi tog med oss ett gäng fiskar hem vilka svärfar skulle ge bort till en kollega. Vad ska man säga? När man inte fiskar på ett tag hinner man nästan tappa suget, men efter denna underbara morgon förstår jag varför man älskar denna aktivitet så mycket.

En skaplig pjäs som ville smaka gul jigg (vad sorten heter vettefan).

Sportfiskets dag!

Det har varit mycket skralt med fiske det senaste. Idag arrangerade Sportfiskarna Region Väst något som kallas sportfiskets dag. Så snart jag såg denna nyhet (ungefär någon vecka sedan) så började jag fundera på om vi skulle ta oss ett besök dit. Sportfiskarna Region Väst har, för den som inte redan har koll på det, ett gäng dammar och det hade annonserats om möjlighet att fiska efter regnbåge. Eftersom regnbåge är en rolig sportfisk, det finns ett fiskemärke med regnbåge och vi inte hade andra planer så övervägdes ett besök på sportfiskets dag. Jag får medge att jag tvivlade starkt med tanke på Nils korta tålamod samt att en bebis skulle med. Men vi bestämde oss för att satsa. När vi kom fram var det gott om barn och ungdomar som var igång och fiskade och vi fick vänta en stund innan det var Nils tur. Redan under väntan började det knorras men jag lyckades hålla modet uppe på honom och vi fick så småningom ta över ett flötesmetetacklat spö som en ung tjej precis fångat en regnbåge med. Agn att tillgå var mask och initialt var det lugnt. Efter några minuter ser vi att det är fisk som är på betet. Det sker några attacker utan att flötet sjunker ordentligt men sedan försvinner det. Nils hinner precis få spänd lina och känna en fisk när den lossnar. Nära!

Jag tänkte att det var ju surt, nära men inte tillräckligt, och förbereder på att vi ska lämna över till nästa på kö. En av Sportfiskarnas ungdomsledare noterade hur nära det var och kommer med ytterligare en mask och vi får ett försök till. I stort sett direkt efter att ha kastat ut kommer en attack från jagande fisk. Kort därpå sitter den och linan spänns omgående. Jag har sedan starten av vårt gemensamma fiske bestämt mig för att fisken ska dras upp/vevas in på egen hand för att räknas som egenfångad för Nils. Vi har dock hunnit öva på hur man hanterar haspelrullen och han vevar in imponerande bra (vi fiskar annars nästan uteslutande med toppknutet metspö). Fisken gör några mindre rusningar och drar ut lina men Nils vevar tålmodigt och slutar veva på kommando då fisken drar ut lite lina. Ungdomsledaren håvar fisken och jag är stolt, det gjorde Nils riktigt bra! Ny art fångad och vi kan beställa ett nytt fiskemärke från Sportfiskarna.

Inte nog med fiskelycka. Senare under dagen visar det sig att grabben har flyt då han vinner ett komplett fiskespö med rulle på en lott. En mycket lyckad sportfiskets dag skulle det visa sig.